<?xml version="1.0"?>
<rss version="2.0">

<channel>
	<title>Software Freedom Day LIVE!</title>
	<link>http://planet.localhost.localdomain</link>
	<language>en</language>
	<description>Software Freedom Day LIVE! - http://planet.localhost.localdomain</description>

<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Fritt och öppet på andra fronter</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1938</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1938</link>
	<description>Det är ju inte bara mjukvara som folk kan dela med sig av. I dag tänkte jag peka på några andra områden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Pedagogiska idéer och material är ett. Lärare lägger ofta ner sin själ på att få sina elever att förstå, men det är synd om varje lärare måste återuppfinna hjulet. &lt;span&gt;Alastair Creelman vidHögskolan i Kalmar tipsar i sin blogg Flexspan om nätverket &lt;strong&gt;Dela!&lt;/strong&gt; som i huvudsak vänder sig till lärare på alla stadier.&lt;a href=&quot;http://flexspan.blogspot.com/2009/09/dela-ett-natverk-for-larare.html&quot;&gt; http://flexspan.blogspot.com/2009/09/dela-ett-natverk-for-larare.html&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Fotopedia&lt;/strong&gt; är en kanal för fotografer att visa sina bilder och de kan avgöra med vilken licens bilderna distribueras. Kanske fritt och gratis för privat bruk, samtidigt som man tar betalt av dem som vill använda bilden kommersiellt. &lt;a href=&quot;http://www.fotopedia.com/&quot;&gt;http://www.fotopedia.com/&lt;/a&gt; ännu finns det bara klienter för Mac och Windows. Hoppas det kommer också för Ubuntu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Musikbranchen behöver också ruskas om. Kanske av &lt;strong&gt;Severed Filth&lt;/strong&gt;, som släpper sin metalskiva &lt;/span&gt;&lt;strong&gt;Denied By Reign&lt;/strong&gt; för nerladdning. Bakom albumet står Jono Bacon, som inte är helt obekant i Ubuntu-sammanhang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;sf.jpg&quot; height=&quot;238&quot; src=&quot;http://pcforallasmart.idg.se/data/portfolio_blog/33/21/54/4295603/866e3aeec904a778&quot; title=&quot;sf.jpg&quot; width=&quot;240&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ladda ner och dela med dig:&lt;a href=&quot;http://www.severedfifth.com/releases/&quot;&gt; http://www.severedfifth.com/releases/&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Skola&quot;&gt;Skola&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Musik&quot;&gt;Musik&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Foto&quot;&gt;Foto&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Dela&quot;&gt;Dela&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Severed+Filth&quot;&gt;Severed Filth&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Fotopedia&quot;&gt;Fotopedia&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;[&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]             &lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;br /&gt;&lt;/h2&gt;</description>
	<pubDate>tis, 15 sep 2009 04:15:12 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Min farbror har en bordell&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12289</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12289</link>
	<description>Klockan hade passerat tolvslaget, vi var mätta och belåtna och hade precis brutit upp från en trevlig middag med dryga hundratalet salsadansare för att bege oss till diskoteket Kentucky för att dansa salsa. Från mitt gym var vi ett tiotal personer som nu skulle koordinera transporten från restaurangen i Málagas sjabbiga industriområde till diskotetet några kilometer längre bort.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I korsningen strax tvärsöver utgången från restaurangen stod tiotalet prostituerade som av utseende och accent att döma kom från centralamerika.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tog plats i Haydars bil där jag satte mig bredvid i passagerarsätet. Haydar gjorde en u-sväng och stannade till i korsningen för att vänta in Auxi och Claudias bil och låta dem leda vägen. Ropen från de prostituerade gjorde situationen lätt obekväm. Speciellt som den spanska sommarnatten kräver nedvevade rutor fram tills AC'n dragit igång ordentligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Claudias gula WW-bubbla passerade framför oss, tjejerna i bilen vinkade och Haydar slog ut blinkers och tog vänstersvängen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Haydar är en lång, gänglig, juridikstuderande och genomgod yngling på 25 år med spansk/tysk/arabisk bakgrund som aldrig skulle göra en fluga förnär. Han har bara  en enda stor defekt - han lämnar alltid alldeles för mycket information än vad som är nödvändigt för sin omgivning - den här kvällen var inget undantag.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Min farbror har en bordell&quot; sa Haydar plötsligt där han satt vid ratten och siktade på nästa rondell, som om det vore den naturligaste saken i världen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Ehh...jaha&quot; svarade jag osäkert och undvek att kontra med att min farbror jobbar med fakturasamordning på IKEA i Älmhult.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Jättefint ställe&quot; fortsatte Haydar och tog vänstersvängen i rondellen i maklig takt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Förra julen åt vi där hela familjen&quot; pratade Haydar på som ville göra mig införstådd med att stället höll hög klass och att det inte bara var till för sexuella aktiviteter. Jag kunde inte för mitt liv hitta den minsta referens till våra egna julmiddagar, även om de också kan vara udda på sitt sätt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Tjejerna som jobbar där är jättesnygga men själv skulle jag aldrig gå till ett sådant ställe&quot; berättade Haydar vidare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Min farbror är med i en organisation som jobbar för de prostituerades rättigheter&quot; malde Haydar på och när han väl kommit igång är det inget som stoppar honom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Det är en organisation som ser efter att ingen är tvingad att jobba där utan att alla jobbar där frivilligt&quot; berättade Haydar samtidigt som han letade efter rätt utfart på motorvägen. Nu hade Claudia redan försvunnit i fjärran på grund av Haydars ovilja att trampa till på gasen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vid det här laget hade konversationen, eller snarare Haydars berättelse, dött ut och vi koncentrerade oss istället båda på att hitta vägen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sverige och Spanien har två helt olika syner på vad en fri men reglerad marknad innebär vad det gäller sexhandel. I Sverige är ämnet obehagligt, tabubelagt och ska helst sopas under mattan. Säkrast gör du i att inte ha någon åsikt över huvud taget. Det här inlägget kommer sannolikt även klassas som &quot;kontroversiellt&quot;. I Spanien är det en icke-fråga eftersom det är reglerat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vem är det som ska lagstifta om vad frihet innebär och för vem? Lagstiftar vi för att skydda personen eller lagstiftar vi för att skydda moralen?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vågar DU uttala dig i frågan? Varför? Varför inte?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;img alt=&quot;salsa-team.jpg&quot; height=&quot;236&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/76518fd14f211dbd&quot; title=&quot;salsa-team.jpg&quot; width=&quot;490&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Här är vår Salsa-grupp från gymmet från den kvällen. Jag är han i vitt vid kortändan - enligt Spansk tradition är det han som ska betala fick jag också lära mig den kvällen. &lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>tis, 15 sep 2009 01:42:06 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - skapa katalog och fyll den (6)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1937</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1937</link>
	<description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Okej, nu ska vi ge oss på lite seriöst labbande i terminalen. Vi börjar med att skapa en mapp, eller &quot;katalog&quot; som terminalfolket ofta kallar det. På engelska heter det &quot;directory&quot;. Det kan vara bra att lägga på minnet.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Observera! Kolla noga så att det inte finns någon mapp med det namnet innan, för då kan det hända onda saker! &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;Skapa en mapp  &lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;ls labbmapp &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;ls: cannot access labbmapp: No such file or directory&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Bra! Då är det namnet ledigt, vi skapar mappen. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;mkdir labbmapp&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kommandots namn &lt;span&gt;mkdir &lt;/span&gt;är en förkortning av &lt;strong&gt;m&lt;/strong&gt;a&lt;strong&gt;k&lt;/strong&gt;e &lt;strong&gt;dir&lt;/strong&gt;ectory. Vi hoppar genast in i vår nyskapade mapp&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd labbmapp&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Skriv gärna ett&lt;strong&gt;&lt;span&gt; ls&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; och förvissa dig om att den nyskapade mappen är tom. &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;Hämta en fil från webben &lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;Nu ska vi hämta en fil att leka med. Det är den filen som jag klantade bort i den förra övningen, alltså första kapitlet av &quot;Röda rummet&quot;.  &lt;span&gt;Kommandot &lt;strong&gt;wget&lt;/strong&gt; är ett väldigt vanligt och användbart program, som kan tanka enstaka sidor eller hela webbsajter.&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;wget http://runeberg.org/rodarum/01.html&lt;/strong&gt; &lt;br /&gt;--11:23:01--  http://runeberg.org/rodarum/01.html&lt;br /&gt;           =&amp;gt; `01.html'&lt;br /&gt;Resolving runeberg.org... 130.236.254.104&lt;br /&gt;Connecting to runeberg.org|130.236.254.104|:80... connected.&lt;br /&gt;HTTP request sent, awaiting response... 200 OK&lt;br /&gt;Length: 28,215 (28K) [text/html]&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;100%[====================================&amp;gt;] 28,215        --.--K/s             &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;11:23:01 (359.39 KB/s) - `01.html' saved [28215/28215]&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;less 01.html&lt;/strong&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Hmm, den ser lite knasig ut, få se om vi kan lista ut något om filens format. Frågetecken eller konstiga teckenkombinationer inom hakar ersätter åäö. Det måste vara fel filformat.&lt;/p&gt; &lt;h2&gt;Ändra format på en fil &lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$&lt;strong&gt; file 01.html &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;01.html: HTML document text&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Okej, jag hittade inget väsentligt, men vet att Ubuntu helst vill ha ett format som heter UTF-8, så vi får chansa en aning. Vi konverterar filen från iso8859-1 till utf-8 och sparar resultatet i filen kapitel_1.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;iconv -f iso8859-1 -t utf-8 01.html &amp;gt;kapitel_1&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;En koll med less visar att filen ser bättre ut.  &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;less kapitel_1&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;ls&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;01.html  kapitel_1&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nåväl, jag är inte helt nöjd med resultatet. Det är lite svårläst med en massa html-taggar i filen och &lt;strong&gt;googlar&lt;/strong&gt; en smula och får tipset om ett program som heter html2text. Jag får en del andra tips också, ett som inte riktigt funkade med den här filen och ett som jag aldrig brydde mig om att testa. &lt;a href=&quot;http://www.unix.com/linux/45584-how-remove-only-html-tags-inside-file.html&quot;&gt;http://www.unix.com/linux/45584-how-remove-only-html-tags-inside-file.html&lt;/a&gt;. Kanske hade jag hittat något ännu bättre om jag hade googlet lite till.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;html2text&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Programmet &quot;html2text&quot; är för närvarande inte installerat.  Du kan installera det genom att ange:&lt;br /&gt;sudo apt-get install html2text&lt;br /&gt;bash: html2text: kommandot hittades inte&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;h2&gt;Installera programmet html2txt &lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;Okej, det ingår tydligen inte bland standardprogrammen, men det ser ut att finnas i ubuntus förråd, så det går att installera väldigt enkelt. För att installera program måste vi höja upp vår behörighet till systemadministratören roots nivå. Det gör man med kommandot sudo. Observera att vi nu tar på oss superkrafter och därmed måste vara extra försiktiga med vad vi gör. Använd aldrig sudo om du inte vet vad du gör och tar det väldigt lungt!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Du måste skriva ditt lösenord. Tänk på att det inte syns någonting på skärmen när du skriver. Inga stjärnor eller &quot;bomber&quot; och självklart inte det lösenord du skriver. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;sudo apt-get install html2text&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;[sudo] password for urban: &lt;br /&gt;Läser paketlistor... Färdig&lt;br /&gt;Bygger beroendeträd         &lt;br /&gt;Läser tillståndsinformation... Färdig&lt;br /&gt;Följande NYA paket kommer att installeras:&lt;br /&gt;  html2text&lt;br /&gt;0 uppgraderade, 1 nyinstallerade, 0 att ta bort och 0 ej uppgraderade.&lt;br /&gt;Behöver hämta 87,6kB arkiv.&lt;br /&gt;Efter denna åtgärd kommer ytterligare 270kB diskutrymme att användas.&lt;br /&gt;Läs:1 http://se.archive.ubuntu.com hardy/main html2text 1.3.2a-3build2 [87,6kB]&lt;br /&gt;Hämtade 87,6kB på 0s (283kB/s) &lt;br /&gt;Väljer tidigare ej valt paket html2text.&lt;br /&gt;(Läser databasen ... 159492 filer och kataloger installerade.)&lt;br /&gt;Packar upp html2text (från .../html2text_1.3.2a-3build2_i386.deb) ...&lt;br /&gt;Ställer in html2text (1.3.2a-3build2) ...&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Kommandot html2text har jag aldrig använt förut, så jag konsulterar programmets manualsida med kommandot &lt;strong&gt;&lt;span&gt;man html2txt&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt; först, men det tar vi upp en anan gång.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nu måste vi tanka filen igen, men det gör ju inte så mycket i dessa bredbandets tidevarv.Observera att vi nu &lt;strong&gt;helt rått sabbar&lt;/strong&gt; den gamla versionen av kapitel_1 igen! Ingen skada sked dock eftersom vi har råmaterialet kvar.  &lt;/p&gt; &lt;h2&gt;Hämta en webbsida som text &lt;br /&gt;&lt;/h2&gt; &lt;p&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;html2text http://runeberg.org/rodarum/01.html &amp;gt; 01.txt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;iconv -f iso8859-1 -t utf-8 01.txt &amp;gt;kapitel_1&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;strong&gt;less kapitel_1 &lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nu tror jag det räcker för en stund. Vi bör nu ha en fin läsbar version av det första kapitlet i vår mapp. Nästa gång ska vi leka lite med den filen. Vi har nu skapat en mapp, laddat hem en fil från en webbsida, konverterat den till ett annat format, förvandlat oss till superanvändare, installerat ett program, laddat hem filen igen och sedan återigen konverterat filen. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt;Jag ser att ett och annat kan vara relativt krångligt. Kommentera och fråga om det blir för svårt eller om något av det vi gör inte funkar för dig. Jag vill gärna att alla som är intresserade också hänger med. &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Säkert finns det också mer än ett sätt att göra saker. Kanske kommer någon läsare med några tips.&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;strong&gt; &lt;/strong&gt;  Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Unix&quot;&gt;Unix&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/mkdir&quot;&gt;mkdir&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/wget&quot;&gt;wget&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/iconv&quot;&gt;iconv&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/html2txt&quot;&gt;html2txt&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/apt-get&quot;&gt;apt-get&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/sudo&quot;&gt;sudo&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;[&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]             &lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>mån, 14 sep 2009 19:01:33 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Tack för fisken account-0199&amp;quot; eller &amp;quot;Nörderi på hög nivå&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12273</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12273</link>
	<description>Tidigare här i bloggen skrev jag en efterlysning på hur man enklast kunde hitta dubletter bland en mängd bilder. &lt;em&gt;(Dubletter där md5-summan ändå skiljer sig kanske jag bör tillägga för att ni inte ska tro att jag är hur korkad som helst)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En läsare med alias account-0199 tipsade mig om perlbaserade findimagedupes som jag genast kastade mig över och visst löste det mitt problem. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Tack så mycket!&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att findimagedupes var ett kommandoradsverktyg skrivet i Perl hindrade mig inte från att skriva en wrapper i Python för att hålla en MySQL-databas ständigt aktuell med unika bilder i den takt de strömmar in.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;python.png&quot; height=&quot;307&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/a91f640bbb2a6d41&quot; title=&quot;python.png&quot; width=&quot;490&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Min snygga Python-kod med lite tillhörande debug-kod. Startar findimagedupes i en subprocess. Plockar ut STDOUT, delar upp strängen, använder Regular Expressions för att hämta ut mina 32-bitars md5-summor, som jag sedan kontrollerar om någon finns sedan tidigare i det existerande arkivet.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med det här inlägget vill jag också slå ett slag för Python som jag tycker är det bästa objektorienterade, öppna skriptspråket och utvecklingsmiljön Eclipse som har stöd för en stor mängd språk - däribland Python. Eclipse är långtifrån bara för Java. Jag använder Eclipse för: Java, Python, PHP, HTML, XML, JSP, JavaScript, SQL m.m.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I en liten parantes kan jag berätta hur jag själv började med Python. Jag köpte en bok som jag tror hette &quot;Parsing RSS and Atom&quot; eller något liknande och när jag väl började bläddra så var alla exempel skrivna i det här skitkonstiga språket som inte använder &quot;måsvingar&quot; för att formatera kodblock. Ärligt talat tänkte jag först &quot;Vaa faaan är det här för skitspråk. Nu har jag blivit rejält lurad&quot; och var på väg att slänga boken men hur som helst satte jag mig ner med exemplen och började koda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Idag är jag ordentligt Python-biten. :D&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;Fler utvecklingstips? Följ mig på Twitter på &lt;a href=&quot;http://twitter.com/nandersson&quot;&gt;http://twitter.com/nandersson&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>mån, 14 sep 2009 11:28:32 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Svenska Linuxföreningens styrelseblogg: Linux framfart i mobilerna</title>
	<guid>http://blogg.se.linux.org/styrelse/?p=179</guid>
	<link>http://blogg.se.linux.org/styrelse/2009/09/14/linux-framfart-i-mobilerna/</link>
	<description>&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_3423471.svd&quot;&gt;N900 &lt;/a&gt;heter Nokias senaste mobiltelefon och den kör Linux. Intel har sitt Moblin. Google har Android och nu kommer Nokia och kör en tredje Linuxvariant för mobila enheter. På superdatorlistan så är Linux regenten med ett i närmaste monopol. I mobiltelefonerna så är Linux på frammarch med stormsteg. På ännu ett område så visar Linux framfötterna och verkar bli en stor spelare i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;N900 innebär ochså en framgång på notebook-sidan där tillverkarna slutat med Linux för att Microsoft erbjudit dem rejäla prisreduktioner samtidigt som det har lett till att notbooks gått mot att vara större datorer för att helt enkelt Microsofts operativsystem kräver mer resurser. Man kan alltid undra om inte Microsofts agerade med prisdumpning av sitt pris för sitt OS är att betrakta som otillbörligt agerande av monopolist genom att prisdumpa ta över en marknad. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med N900 så skapas ett segment in med små notebooks/stora mobiltelefoner där Linux är starkt och kan få in ett fotfäste om nu Nokias strategi för att skapa sina större mobiler och &lt;a href=&quot;http://www.internetdagarna.se/track/mobilitet/linux-pa-allas-lappar&quot;&gt;notebooksliknande datorer på Linux blir framgångsrik&lt;/a&gt;. I en värld där alla springer omkring med smarta mobiltelefoner med Linux så kommer alla vilja utveckla sina datorprogram för Linux - i en sådan värld blir Linux regenten inom IT.&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>mån, 14 sep 2009 07:46:01 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Software Freedom Day Sverige: Software Freedom Day: en vecka kvar</title>
	<guid>http://softwarefreedomday.se/2009/09/12/software-freedom-day-en-vecka-kvar/</guid>
	<link>http://softwarefreedomday.se/2009/09/12/software-freedom-day-en-vecka-kvar/</link>
	<description>&lt;p&gt;Nästa lördag, den &lt;strong&gt;19 september&lt;/strong&gt;, är det dags för Software Freedom Day. Kom och fira med oss i Stockholm, Gävle, Ludvika, Falun, Sundsvall, Örnsköldsvik eller Östersund. Om du inte vet vad Software Freedom Day innebär, eller undrar över begreppen Fri programvara och Öppen källkod, varför det är viktigt med Öppna standarder och vad det innebär, kan du lyssna på den podcast som vi gjort, dagen till ära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Podcasten finns tillgänglig i MP3-format och i det fria mediaformatet OGG/Vorbis. Den finns tillgänglig för nedladdning med BitTorrent, eller som direkt nedladdning. Använd allra helst BitTorrent-länkarna, det går snabbast och avlastar vår server.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Torrents&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://torrent.arrakis.se/SoftwareFreedomDay/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.ogg.torrent&quot;&gt;OGG/Vorbis (256 KBit/s) (134 Mbyte)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://torrent.arrakis.se/SoftwareFreedomDay/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.mp3.torrent&quot;&gt;MP3 (192 KBit/s) (79 Mbyte)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Direkt nedladdning&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://softwarefreedomday.se/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.ogg&quot;&gt;OGG/Vorbis (256 Kbit/s) (134 Mbyte)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://svendus.se/ubuntu/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.mp3&quot;&gt;MP3 (192 Kbit/s) (79 Mbit)&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Podcasten är licensierad enligt Creative Commons - Erkännande, Icke-kommersiell, Dela Lika 3.0. Sprid den gärna vidare till andra, så länge du inte använder den i något sammanhang där du tjänar pengar på den. Detta är på grund av musiken som ligger inbakad i podcasten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om du inte kan medverka i firandet själv, kan du följa firandet på &lt;a href=&quot;http://live.softwarefreedomday.se&quot;&gt;live.softwarefreedomday.se&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Välkommen!&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>lör, 12 sep 2009 08:29:45 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Döden i bloggen&amp;quot; eller &amp;quot;Vem fan är Alex Schulman&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12231</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12231</link>
	<description>Första gången jag hörde talas om Alex Schulman var när jag läste en rubrik i Aftonbladet om att han skulle sluta blogga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Alltså första gången han slutade blogga.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Slapp jag då även fortsättningsvis leva i lycklig okunskap om denna ointressanta varelse? Nej, det blev startskottet på en Alex-kavalkad utan guds nåder. Därefter såg jag människan lipa i media om att bloggen gjort honom beroendeframkallande, till ett monster, han startade upp ett katastrofprojekt tillsammans med 999 andra apor vars &quot;humoristiska&quot; sida jag var inne på första gången då jag läste om att skiten skulle läggas ned.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Han drog dessutom in hela sin familj i den här nedåtgående dödsspiralen. Alla skulle blogga. Hans ex-flickvän, flickvän, farsan, morsan, katten och nu idag så spökbloggar han åt sin stackars unge som inte börjat prata med konsonanter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hela grejen är att jag personligen tycker människan Alex Schulman är totalt ointressant. Om han nu varit specialist på något annat än att enbart vara just Alex Schulman hade jag kanske följt människan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om han varit mer som....Fuglesang till exempel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Människan&lt;/strong&gt; Fuglesang är troligtvis rätt beige men han är med om ett &lt;strong&gt;livsäventyr&lt;/strong&gt; ingen annan svensk upplevt och ingen annan svensk kommer uppleva de närmsta 15 åren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fuglesang har &lt;strong&gt;innehåll&lt;/strong&gt; i sitt liv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Innehåll Alex, innehåll.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vilken idiot som helst kan korpulera och skaffa en unge men bara en människa har någonsin burit svenska flaggan i rymden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Skillnaden mellan en livskraftig blogg och en döende blogg ligger just i innehållet bloggen behandlar. Hur intressant innehållet är för målgruppen, hur kontroversiellt innehållet är för målgruppen, vilken påverkan innehållet har på målgruppen, hur utvecklande innehållet är för målgruppen, vilken ny information bloggen tillför målgruppen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller enkelt uttryckt:&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Bloggar som tillför värde lever och frodas.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Alex Schulman? Vem fan var nu Alex Schulman?&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>fre, 11 sep 2009 14:44:43 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - att skjuta sig i foten (5)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1935</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1935</link>
	<description>&lt;p&gt;&lt;strong&gt;Dags att ta fram pekpinnen och rottingen. Terminalen är inget för veklingar och klantskallar. Hittills har vi för all det gjort tämligen ofarliga saker, men oftast kräver terminalen att &lt;/strong&gt;&lt;em&gt;du vet vad du gör&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;. Det finns ingen ångervecka, sällan några varningar och ingen papperskorg. Tar du bort en fil är den borta. Tar du bort alla filer får du installera om datorn och ta om bilderna från barndopet. Ja, ja, har ni en unge vet ni ju hur man gör!  Det är inget jag tänker förklara här.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Ta alltså en&lt;strong&gt; backup&lt;/strong&gt; på alla oersättliga filer eller fixa en särskild dator att labba på. Ja, en backup är inte så dum att ha i alla fall, för hårddiskar går sönder förr eller senare. Men viktigast av allt är att&lt;strong&gt; tänka&lt;/strong&gt; &lt;strong&gt;innan man trycker på Enter-tangenten.&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nå, det här låter lite kärvt och det är kärvt. Många bra verktyg och uppfinningar är också farliga om man gör fel. Tänk bara på en yxa eller en cirkelsåg. Passar man sig inte kapar de lika gärna fingrar som de klyver ved eller kapar bräder.  Eller se på bilen eller dynamiten -- fullständigt livsfarliga -- men också väldigt användbara. Jag hörde om nå'n som sydde sig i fingret med symaskin -- aaaaj!&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Vid prompten riskerar du knappast liv och lem, men som sagt, passar du dig inte kan du göra datorn så obrukbar att den kräver ominstallation och samtidigt radera både familjealbum och hustruns roman eller avhandlingen som är nästan klar.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Låt mig visa ett exempel:&lt;/p&gt; &lt;pre&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l&lt;br /&gt;totalt 28&lt;br /&gt;-rw-rw-rw- 1 urban urban 24451 2006-04-17 05:13 kapitel_1&lt;br /&gt;-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:13 mall&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;Här har vi första kapitlet på romanen och en liten mallfil. Detta är vad jag vill göra:&lt;/p&gt; &lt;pre&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ cp mall kapitel_2&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l&lt;br /&gt;totalt 32&lt;br /&gt;-rw-rw-rw- 1 urban urban 24451 2006-04-17 05:13 kapitel_1&lt;br /&gt;-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:37 kapitel_2&lt;br /&gt;-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:13 mall&lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;Då fick vi på köpet lära oss ett nytt kommando nämligen&lt;span&gt; cp&lt;/span&gt;, som kopierar (&lt;strong&gt;c&lt;/strong&gt;o&lt;strong&gt;p&lt;/strong&gt;y) en originalfil och skapar en kopia. &lt;span&gt;cp &lt;em&gt;original kopia&lt;/em&gt;&lt;/span&gt;. Så enkelt är det. Då har vi mallgrunkset i filen kapitel_2 och kan börja författa.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Men antag då att jag har en dålig dag. Kanske har druckit en pilsner för mycket, kanske låter mig störas av någon i omgivningen, kanske  stressar. Plötsligt blir det så här i stället:&lt;/p&gt; &lt;pre&gt;&lt;span&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ cp mall kapitel_1 &lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l&lt;br /&gt;totalt 8&lt;br /&gt;-rw-r--r-- 1 urban urban 641 2008-08-05 11:42 kapitel_1&lt;br /&gt;-rw-r--r-- 1 urban urban 641 2008-08-05 11:41 mall&lt;br /&gt;urban@yoda:~/labbmapp$ &lt;/span&gt;&lt;/pre&gt;&lt;p&gt;Jävlar, jävlar, jävlar! En månads skrivarmöda har ersatts av en mallfil som man knåpar ihop på en kvart, en halvtimme om man måste läsa på lite. Jämför filstorlekarna! Den gamla kapitel_1 var på 24451 byte och den nya är på 641.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Nåväl, den här gången var det fejk. Visserligen var det stor litteratur jag sabbade, men inte oersättlig, det var första kapitlet av Strindbergs &quot;Röda Rummet&quot;, men den finns att tanka på nätet tack vare Projekt Runeberg. &lt;a href=&quot;http://runeberg.org/rodarum/01.html&quot;&gt;http://runeberg.org/rodarum/01.html &lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jag vill förstås inte skrämma bort dig, men från och med nu kör vi då och då med &quot;skarp ammunition&quot;.  Det gäller att undvika att skjuta sig i foten. Med detta i minnet är terminalen fortfarande ett fantastiskt verktyg.&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>fre, 11 sep 2009 13:30:58 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Framtidens grafikprestanda i digital flyguppvisning</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12225</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12225</link>
	<description>Här är ett imponerande demo som visar på kapaciteten hos AMDs Radeon HD 5800-kort. Fyra stycken kort driver 24 stycken bildskärmar som var och en har en upplösning på 1920 x 1200 pixlar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Demot körs under Ubuntu Linux 9.04 med AMDs proprietära Linuxdrivrutin Catalyst, fast en version som fortfarande är på utvecklingsstadiet. Enligt Phoronix kommer det dröja ännu några månader innan tekniken hittar ut.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Skärmarna drivs varken av DVI eller VGA utan Display Port som precis hittat in i senaste versionen av Linuxkärnan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Flyguppvisningen kommer från simulatorn X-Plane 9 som finns både för Windows, Mac och Linux. X-plane är en av de mest realistiska flygsimulatorerna där ute men är inte helt gratis. Vill du däremot ha en flygsimulator som är både öppen och gratis har du flightgear som du hittar i ditt mjukvaruarkiv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Trevlig helg på er!&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>fre, 11 sep 2009 10:27:51 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - en liten repetition</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1933</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1933</link>
	<description>Trots att jag har försökt hålla ett lågt tempo ser jag att det är en hel del saker vi har lärt oss och en liten repetition kan vara på sin plats. Känns den här repetitionen för kortfattad kanske det är bra att gå tillbaks till någon av de tidigare &quot;lektionerna&quot;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vi har lärt oss att köra program&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;firefox - kör programmet Firefox&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;gimp &amp;amp; - kör programmet Gimp i bakgrunden (så att man får tillbaks prompten)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ja, prompten, det var den här makapären&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;urban@yoda:~$&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Vi har relativt grundligt lärt oss att byta katalog&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cd  -- hoppa tillbaks till den egna hemmappen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cd .. -- hoppa ett steg upp i filträdet&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cd -  -- hoppa tillbaka till katalogen där du var innan&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cd / -- hoppa till filträdets rot&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;cd /etc -- hoppa till en viss katalog&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;pwd -- visar var vi är&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sökvägen kan vara absolut&lt;/strong&gt;. Det betyder att den utgår ifrån roten och börjar med /. En relativ sökväg  börjar där du är och skrivs aldrig med snedstreck som första tecken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;TAB-tangenten &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;kan du använda för att be skalet komplettera. Två tryck och du får alternativ&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Återvinning&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Använd uppåtpil (bland piltangenterna) för att bläddra bland gamla kommandon.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vänster- och högerpil för att gå runt i de sparade kommandona&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Suddknappen&quot; eller [Delete] för att ta bort.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[Ctrl]+[K] -- tar bort allt till höger om markören.&lt;br /&gt;[Ctrl]+[Y] -- klistra in&lt;br /&gt;[Ctrl]+[R] -- sök bland gamla kommandon&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Lista filer och mappar och titta inuti&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ls    -- lista filer och mappar där du är&lt;br /&gt;ls /etc/X11/ -- lista filer i en utpekad katalog&lt;br /&gt;ls -l -- lång (detaljerad) lista.&lt;br /&gt;ls -a -- lista även dolda filer&lt;br /&gt;ls -la -- detaljerad lista med även dolda filer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;less /etc/passwd -- titta på innehållet i filen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;grep urban /etc/passwd -- leta efter ordet &quot;urban&quot; i filen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;ls /etc | less -- gör lång utskrift mer läsbar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ja, snart nog kommer det lite nytt också. Repetera och ha tålamod så länge.</description>
	<pubDate>fre, 11 sep 2009 05:55:27 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - terminalen från början (4)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1930</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1930</link>
	<description>&lt;strong&gt;- Boken var bättre än filmen.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur ofta har du inte hört den kommentaren och rent av kläckt ur dig den själv när du sett någon filmatiserad roman. Och hur skulle filmarna på en och en halv timme eller så kunna få med alla känslor, tankar och nyanser som ryms i en tjock och välskriven bok? I vissa fall är text överlägsen bilder, det är i alla fall min uppfattning, som ligger till grund för min lilla bloggserie om terminalen. Det är inte för sent att hänga på.&lt;br /&gt;&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;När det blir fel&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Några saker har du nog upptäckt på egen hand. Gör man fel blir det fel och då brukar man få ett felmeddelande. Det kan se ut så här:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd /tjosan/hoppsan&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    bash: cd: /tjosan/hoppsan: Filen eller katalogen finns inte&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller så här:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cede /etc&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    bash: cede: kommandot hittades inte&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Försöker du göra cd till en katalog som inte finns får du ett felmeddelande. Men fundera på den här:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd /ETC&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    bash: cd: /ETC: Filen eller katalogen finns inte&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd /etc&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Linux och Unix är vad man brukar kalla &lt;em&gt;case sensitive&lt;/em&gt;, det vill säga det spelar roll om man använder stora eller små bokstäver. Det gäller kommandon, filnamn, mappnamn osv. Vill man följa traditionen använder man nästan bara små bokstäver överallt. Så länge du bara använder cd, pwd och ls kan det i alla fall inte hända något farligt, så det gör inget om du gör fel.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Längre fram i kursen går jag in på lite farligheter och då gäller det att &quot;hålla tungan i rätt mun&quot;. Kommandoraden är kraftfull, det betyder att man kan göra mycket nytta på kort tid, men vet man inte vad man gör kan man sabba mycket också.&lt;br /&gt;&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;Återvinning&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;Att återvinna och återanvända är ju inne, &quot;vintage&quot; säger en del, miljövänligt och så där och naturligtvis kan du återanvända dina kommandon också. Använd uppåtpil (bland piltangenterna) för att bläddra bland gamla kommandon. Vänster- och högerpil för att gå runt i de sparade kommandona och &quot;Suddknappen&quot; eller [Delete] för att ta bort. Vill du ta bort allt till höger om markören trycker du på [Ctrl]+[K] och vill du sedan klistra in detta trycker du [Ctrl]+[Y]. (Lite knepigt val av snabbtangenter, kan man tycka, men det har sina rötter långt innan Apple hittade på [?]+[X] och [?]+[V], som sedan anpassats till PC-tangentborden hamnade i Windows.). Du kan söka i gamla kommandon också med [Ctrl]+[R]&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Mer om ls&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kommandot ls kan du anpassa på lite olika sätt, dels genom att påverka vad det ska skriva ut om varje pryl, men också genom att välja vad som ska skrivas ut. Skriver man ls - l (litet L, litet S, mellanslag, minus, litet L), får man en lång lista med ganska fyllig information om varje fil och mapp:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;ls -l&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    totalt 48&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 9 urban urban 4096 2008-05-17 21:45 awn-extras&lt;br /&gt;    lrwxrwxrwx 1 urban urban   38 2008-05-22 21:09 Bilder -&amp;gt; /media/disk/home/urban/Bilder/08Bilder&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Dokument&lt;br /&gt;    lrwxrwxrwx 1 urban urban   26 2008-04-24 16:03 Examples -&amp;gt; /usr/share/example-content&lt;br /&gt;    -rw-r--r-- 1 urban urban    0 2008-07-16 17:13 foo&lt;br /&gt;    -rw-r--r-- 1 urban urban  421 2008-07-16 17:14 färgkurva.txt&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Mallar&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Musik&lt;br /&gt;    -rw------- 1 urban urban    0 2008-07-11 16:25 nohup.out&lt;br /&gt;    drwx------ 2 urban urban 4096 2008-06-24 22:52 PDF&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 4 urban urban 4096 2008-06-29 16:00 Photos&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Publikt&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 7 urban urban 4096 2008-06-28 22:23 Skrivbord&lt;br /&gt;    -rw-r--r-- 1 urban urban 7483 2008-06-04 23:22 vet ej.odt&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Video&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi är inte riktigt framme vid att kunna tolka allt som kommer ut än, men det har med rättigheterna till filer respektive mappar, ägare, grupp, storlek och senaste ändring att göra. Det första tecknet är d för mappar (directory) och l för länkar, (=genvägar).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En del filer är dolda. Dem ser man också med ett ls -a  (all). Dolda filer är ofta inställningsfiler till olika program osv. Deras filnamn börjar med en punkt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; ls -a&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    .              Examples         .icons               Skrivbord&lt;br /&gt;    ..             .fontconfig      .inkscape            .ssh&lt;br /&gt;    .adobe         foo              .local               .sudo_as_admin_successful&lt;br /&gt;    awn-extras     färgkurva.txt    .macromedia          .sugar&lt;br /&gt;    .bash_history  .gconf           Mallar               .themes&lt;br /&gt;    .bash_logout   .gconfd          .mozilla             .thumbnails&lt;br /&gt;    .bashrc        .gimp-2.4        Musik                .transmission&lt;br /&gt;    Bilder         .gkrellm2        .nautilus            .Trash&lt;br /&gt;    .bzr.log       .gksu.lock       nohup.out            .update-manager-core&lt;br /&gt;    .cache         .gnome           .openoffice.org2     .update-notifier&lt;br /&gt;    .compiz        .gnome2          PDF                  .wapi&lt;br /&gt;    .config        .gnome2_private  Photos               vet ej.odt&lt;br /&gt;    .dbus          .gnupg           .profile             Video&lt;br /&gt;    .dmrc          .gstreamer-0.10  Publikt              .vlc&lt;br /&gt;    Dokument       .gtk-bookmarks   .pulse               .Xauthority&lt;br /&gt;    .emacs.d       .gvfs            .pulse-cookie        .xsession-errors&lt;br /&gt;    .esd_auth      .hplip           .recently-used&lt;br /&gt;    .evolution     .ICEauthority    .recently-used.xbel&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns förstås inget som hindrar att man kombinerar de båda möjligheterna:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;ls -la&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x 48 urban urban    4096 2008-07-16 17:13 .&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x  4 root  root     4096 2008-06-04 22:50 ..&lt;br /&gt;    drwx------  3 urban urban    4096 2008-04-25 06:34 .adobe&lt;br /&gt;    drwxr-xr-x  9 urban urban    4096 2008-05-17 21:45 awn-extras&lt;br /&gt;    -rw-------  1 urban urban    2798 2008-07-14 16:49 .bash_history&lt;br /&gt;    -rw-r--r--  1 urban urban     220 2008-04-24 16:03 .bash_logout&lt;br /&gt;    -rw-r--r--  1 urban urban    2928 2008-04-24 16:03 .bashrc&lt;br /&gt;    (klippt bort lång lista)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan också välja att lista bara vissa filer, till exempel alla som slutar på txt &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;ls -la *txt&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    -rw-r--r-- 1 urban urban 421 2008-07-16 17:14 färgkurva.txt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Stjärna är ett så kallat jokertecken som ersätter ett eller flera tecken. Det finns fler sådana tecken, men det är nog ämne för en särskild blogg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Man behöver inte bara lista filer just där man är utan det kan man göra lite varsomhelst:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;pwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    /home/urban&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; ls /etc/X11/&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    app-defaults             rgb.txt  xorg.conf    Xresources  Xsession.options&lt;br /&gt;    cursors                  X        xorg.conf.1  xserver     Xwrapper.config&lt;br /&gt;    default-display-manager  xinit    xorg.conf.2  Xsession&lt;br /&gt;    fonts                    xkb      xorg.conf.3  Xsession.d&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Titta på filer&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det blir ju tråkigt i längden att kolla runt bland alla filer utan att göra något med dem, så vi ska se om vi kan titta inne i filerna. Vi håller oss fortfarande till snälla kommandon, som inte ändrar något. Kommandot less kommer då väl till pass, eftersom det just visar upp en textfil utan att ändra den. Bläddra med nedåtpil och uppåtpil. Du stänger det programmet med [Q].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$  &lt;strong&gt;less /etc/passwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Namnet less låter lite lustigt, men det finns en sämre föregångare, som heter more. Less is more ;-)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan också söka efter rader med ett visst ord i inuti en fil. Här söker jag efter mitt namn i filen /etc/passwd:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;grep urban /etc/passwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban:x:1000:1000:Urban Anjar,,,:/home/urban:/bin/bash&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Byt ut urban mot ditt användarnamn på maskinen)&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;Trolleri med less &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibland ger ett kommando en väldigt lång utskrift på terminalen. Då kan man använda less på ett lite annat sätt. Hur det funkar väntar jag med att förklara, för det är lite magiskt.Tecknet | får du fram med [AltGr]+[&amp;gt;].&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; ls /etc | less&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kom gärna med önskemål om kommandon jag ska ta upp eller något speciellt du vill använda terminalen till. Jag kan inte allt förstås, men jag kan försöka... &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;  Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.bloggportalen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Bloggtoppen.se --&gt; &lt;a href=&quot;http://www.bloggtoppen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Begin Creeper tracker code --&gt;  &lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;&lt;!-- End Creeper tracker code --&gt;  [&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]     &lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>tor, 10 sep 2009 18:09:39 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Vad kommer efter Embrace och Extend</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12212</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12212</link>
	<description>Jag kom in på temat redan i inlägget &quot;Upp-och-ned-vända världen: Experimentiellt stöd för Windows&quot;. Trenden är ändå så pass tydlig att det är värt ytterligare ett inlägg för att förtydliga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Från början fanns där två världar. Windows och Linux. Med liten eller icke-existerande korsbefruktning sinsemellan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Windows dominerade länge på utvecklarsidan men nu ser vinden ut att ha vänt ordentligt. Jag ser en stor mängd fall där utvecklare idag väljer Linux som främsta plattform och därefter portar programmen till Windows.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;MonoDevelop 2.2 beta 1 är den senaste i raden av program med rötter i Linuxvärlden som nu &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.249633/gratis-utvecklingsplattform-for-c-hittar-till-windows-mac-os-x&quot;&gt;portas&lt;/a&gt; till både Windows och Mac OS X.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;KDE4 med tillhörande program är också på väg att helt portas till Windows. WINE har också portats till Windows &lt;em&gt;(För att accelerera utvecklingen).&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Demogruppen och företaget Vovoid, vi skrev om i &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244988/3d-oppen-kallkod-och-dunka-dunka&quot;&gt;tisdags&lt;/a&gt;, utvecklar också främst på Ubuntu Linux och portar därefter sin kod till Windows och Mac OS X. De utvecklar mästerverk.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Äntligen ser det ut som att Linux har jobbat ifatt, kan lämna Windows bakom sig, och nu börja driva innovationen på allvar istället för att lida av ett storebrorskomplex.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Predrag har tidigare i IDG-bloggen skrivit en efterlysning av &quot;&lt;a href=&quot;http://blogg.idg.se/itperspektiv/entry.jsp?messid=11942&quot;&gt;Var är det innovativa Microsoft&lt;/a&gt;&quot; där han efterfrågar storslagna, djärva och kaxiga visioner som 90-talets &quot;En PC, på varje skrivbord, i varje hem&quot;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I Redmond, Seattle lyser idag de visionerna med sin &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.249550/microsofts-linux-kod-hotas&quot;&gt;frånvaro&lt;/a&gt; där de istället lägger energin på att &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244684/bilder-fran-microsofts-hemliga-anti-linux-utbildning-lackta-pa-natet&quot;&gt;smutskasta&lt;/a&gt; de öppna alternativen, där &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.245043/kde-lovar-revolutionera-skrivbordet&quot;&gt;innovationen&lt;/a&gt;, de kaxiga attityderna och de djärva satsningarna verkligen existerar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Hur var det nu? Vad kom efter Embrace och Extend?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;strong&gt;Läsvärt:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.245043/kde-lovar-revolutionera-skrivbordet&quot;&gt;KDE Lovar revolutionera skrivbordet&lt;/a&gt;&lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>tor, 10 sep 2009 10:14:06 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Varför bloga hos &amp;quot;PC för Alla&amp;quot;?</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1936</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1936</link>
	<description>Jag bloggar här hos PC för Alla, för att jag tror det är ett bra sätt att nå människor som jag vill nå. Folk som kör Windows, men som kanske letar efter ett alternativ. En del häcklar mig för det valet och tycker att stället osar kvällstidning, men det struntar jag i och god pedagogik kräver förenklingar ibland, både i bloggar och redaktionell text.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men visst tar det emot ibland att blogga här. Arbetsmiljön rent tekniskt är inte den bästa. Tänkte ta upp några saker:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;1) Varför så mycket &quot;luft&quot; ovanför bloggen? Det där hände nån gång i somras. Trodde först det hade blivit något knas med min Firefox i Ubuntu, men nu har jag sett sammaelände i Firefox på Mac och i Internet Explorer 7 på XP i alla fall och inte bara när jag är inloggad. Cirka en decimeter vitt tomrum innan själva bloggen börjar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;2) Vardör ingen möjlighet att redigera sidan som HTML. Väldigt svårt att fixa till om det råkar komma in några skräptecken på sidan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;3) Pingning av nyligen.se funkar inte även om man kryssar i automatisk pingning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;4) Inte går det heller att klistra in knappar till bloggsajter eller någon annan finess man vill ha vid sin blogg.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;5) Statistiken är ju inte heller vidare välutvecklad. Man vill ju lära känna sina läsare. Hur hittar de hit och vad läser de? Antal läsare per dag och vecka kan man se, men läser de det senaste eller hittar de gamla godingar?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;6) Inte finns det heller några vidare möjligheter att skapa ett personligt utseende på sidan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sen sneglar man ju lite avundsjukt på bloggkolleger som har annonser och kanske drar in en liten hacka till korv och potatismos. Tidningen drar säkert in en slant i annonsintäkter tack vare oss bloggare, men de stålarna ser vi inget av.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Flera av mina bloggkolleger på PC för Alla verkar ha tappat sugen eller kanske dragit någon annanstans. Vad drar redaktionen för slutsatser? Vad tycker ni läsare?</description>
	<pubDate>ons, 09 sep 2009 20:16:26 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Slagit mig blodig</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12204</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12204</link>
	<description>Jag håller för närvarande på att, mot min vilja, bli expert på UTF8/UTF16/ISO-8859-1/LATIN-1 och andra &quot;trevligheter&quot;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Håller på med ett projekt där konvertering mellan olika typer av teckenuppsättningar ingår och där informationen sparas i UTF-8-format i en MySQL-databas.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Problemet har bara varit att förstå hur informationen ska lagras, hur den ska hämtas och vilket teckenformat som krävs för att Pythons metoder för stränghantering ska fungera med spansk teckenuppsättning. Jag hamnade i ett läge där specialtecken som &quot;ñ&quot;,&quot;í&quot; med flera inte konverterades när jag skiftade mellan uppercase/lowercase - att hitta och lösa problemet med tillhörande databaslagring tog några timmar...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Min räddning blev kommandotolken i Python som låter dig laborera fram och tillbaka med variabler och som enkelt låter dig se byterepresentationen av dina variabler och det du får ut från databasen. Med den utgångspunkten kunde jag ta mig framåt för att till sist hamna i det läget där problemet var löst. &lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Nu behöver jag en stadig öl.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;blodig.png&quot; height=&quot;416&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/deabba390ae32886&quot; title=&quot;blodig.png&quot; width=&quot;490&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Så  här kan det se ut när du testar fram och tillbaka i Pythons kommandotolk. Just idag anser jag att det är världens bästa verktyg.&lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>ons, 09 sep 2009 17:07:39 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - terminalen från början (3)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1929</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1929</link>
	<description>Okej, förra gången nosade vi på kommandona cd och ls och eftersom det förmodligen är de kommandon de flesta använder mest, ska vi gräva lite djupare, men först en liten tur i GNOMEs filbläddrare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Öppna Platser&amp;gt;Hemmapp och klicka sedan på uppåtpilen så många gånger det går innan den blir grå. Du har då kommit till filsystemets&lt;strong&gt; rot&lt;/strong&gt;, ungefär samma sak som C:\ i en Windowsmaskin. Blanda nu inte ihop detta stället med superanvändaren root, som vi kommer att snacka om längre fram.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Roten brukar sägas vara&lt;strong&gt; längst upp i filträdet&lt;/strong&gt;. Som biolog kan man ju ha sina dubier om sådana träd, men det är bara att acceptera. Datorer har knepiga träd med roten längst upp!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okej, vi ska ta oss till samma ställe med terminalen. Starta den, Program&amp;gt;Tillbehör&amp;gt;Terminal och skriv cd / vid prompten och tryck på Enter. Observera att det ska vara mellanslag mellan cd och snedstrecket och att snedstrecket är vänt &quot;åt rätt håll&quot;, samma som i ett bråkstreck. Kör ett ls, för att verifiera att du ser ungefär samma saker som i filbläddraren.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd /&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/$ &lt;strong&gt;ls&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    bin    dev   initrd          lib         mnt   root  sys  var&lt;br /&gt;    boot   etc   initrd.img      lost+found  opt   sbin  tmp  vmlinuz&lt;br /&gt;    cdrom  home  initrd.img.old  media       proc  srv   usr  vmlinuz.old&lt;br /&gt;    urban@yoda:/$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Lägg märke till katalogen /etc, som innehåller alla gemensamma inställningar för Linux.  Vi kommer nog att pilla där en del längre fram i den här serien, men ta gärna en tjuvtitt:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/$ &lt;strong&gt;cd /etc&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$&lt;strong&gt; ls&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    acpi                    gnome-vfs-2.0         pango&lt;br /&gt;    adduser.conf            gnome-vfs-mime-magic  papersize&lt;br /&gt;    adjtime                 gre.d                 passwd&lt;br /&gt;    aliases                 groff                 passwd-&lt;br /&gt;    alternatives            group                 pcmcia &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    (klippt bort lång lista)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När man knatat runt så där i filträdet är det inte underligt om man blir lite förvirrad och undrar var man hamnat. Det finns lösningar på det. Kommandot pwd talar om vilken katalog (mapp) du befinner dig i. pwd är en förkortning av print working directory.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$ &lt;strong&gt;pwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    /etc&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns faktiskt ett enklare sätt också. Titta på prompten, så står det där hela tiden:  urban@yoda:/etc$. Det där sista knepet beror dock på hur prompten är inställd, men det där utseendet är standard i Ubuntu. Låt osss passa på att titta på de andra delarna: Först står det vem du är inloggad som, sedan vilken dator, sedan sökvägen och sist ett dollartecken, som talar om att du är inloggad som en vanlig användare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;För att komma tillbaka till hemmakatalogen räcker det med att skriva cd. Vill du komma tillbaka till den katalog du var i förut är det bara att skriva cd -.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$&lt;strong&gt; cd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; pwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    /home/urban&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd -&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    /etc&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$ &lt;strong&gt;pwd&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    /etc&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan kliva runt i små steg:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd /&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/$ &lt;strong&gt;cd etc&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:/etc$ &lt;strong&gt;cd X11/&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller ta jättekliv på en gång:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;     urban@yoda:/etc/X11$&lt;strong&gt; cd /home/urban/Photos/2008/&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;(Just den mappen har du kanske inte i din dator. Knalla till en mapp som du har)&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När du skriver långa kommandon som det sista har du stor hjälp av att trycka på TAB-tangenten ibland, för då fyller skalet i automatiskt om det kan avgöra vad det ska stå. tryck två gånger får du alternativ. TAB är tangenten med pilar på till vänster om [Q]. Ungefär så här alltså: cd /ho[TAB]ur[TAB]Ph[TAB]2[TAB]8, det ser inte klokt ut i text, men prova och du kommer att märka att det underlättar alldeles enormt&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sökvägen i det senaste kommandot är &lt;strong&gt;absolut&lt;/strong&gt;. Det betyder att den utgår ifrån roten och börjar med /.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Är du redan en bit på vägen blir det kortare och enklare att använda en&lt;strong&gt; relativ sökväg&lt;/strong&gt;, som börjar där du är. En relativ sökväg börjar aldrig med /:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;strong&gt;cd Photos/2008&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos/2008$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det känns som att det blev nog mycket för idag, så vi sparar fördjupningen av ls till en annan gång. Öva nu vidare på att knalla runt i filträdet. Glöm inte cd .. som vi lärde oss förra gången och som klättrade upp en gren i trädet, till katalogen ovanför.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos/2008$ &lt;strong&gt;cd ..&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos$ &lt;strong&gt;cd ..&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jo, en sak till förresten.  ~, tilde, är den egna hemmakatalogen, så i mitt fall är ~ samma sak som /home/urban. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Öva nu riktigt duktigt innan nästa avsnitt, som kommer att handla bland annat om vad som händer när du skriver fel, mer om ls och ett par nya och riktigt användbara kommandon som heter så konstigt som&lt;strong&gt; less&lt;/strong&gt; och &lt;strong&gt;grep&lt;/strong&gt;.  Kan du räkna ut vad de gör är du nog överkvalificerad för den här kursen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;  Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.bloggportalen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Bloggtoppen.se --&gt; &lt;a href=&quot;http://www.bloggtoppen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Begin Creeper tracker code --&gt;  &lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;&lt;!-- End Creeper tracker code --&gt;  [&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]     &lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>ons, 09 sep 2009 06:41:55 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: apt-cache show pornview</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12186</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12186</link>
	<description>Jag gick igenom Ubuntus mjukvaruarkiv och letade efter program för automatisk utrullning av operativsystemet. Företeelsen kallas vanligtvis för &quot;unattended installations&quot; så jag gjorde en sökning med:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;apt-cache search unattended&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Döm om min förvåning när det dök upp ett program i listan med det obskyra namnet &lt;strong&gt;pornview&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nyfiken som man är kunde jag givetvis inte låta bli att slå:&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;apt-cache show pornview&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Package: pornview&lt;br /&gt;Priority: optional&lt;br /&gt;Section: universe/utils&lt;br /&gt;.....&lt;br /&gt;Description: Image and movie viewer/manager&lt;br /&gt; PornView is an image and movie viewer/manager with thumbnail previews.&lt;br /&gt; Additional features includes thumbnail caching, directory tree views,&lt;br /&gt; adjustable zoom, and fullscreen view. Slideshows allow for &lt;strong&gt;unattended&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt; presentation of images for &lt;strong&gt;hands-free viewing&lt;/strong&gt;. Pornview is written&lt;br /&gt; using GTK+.&lt;br /&gt; .&lt;br /&gt;  Homepage: http://pornview.sourceforge.net/&lt;br /&gt;Bugs: https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+filebug&lt;br /&gt;Origin: Ubuntu&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hrmm.... hands-free viewing.....unattended........hrmmmmm&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nä, jag får nog söka vidare....&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 18:47:33 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Vad heter &amp;quot;bikeshedding&amp;quot; på svenska?</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1934</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1934</link>
	<description>Kan man säga cykelskjulning, att cykelskjula?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bikeshedding är det fenomenet att folk kan diskutera trivialiteter och detaljer länge och väl, eller snarare illa, med stora ord, mycken propaganda och en och annan spark i skrevet, medan stora, komplexa och avgörande frågor ofta förbigås utan diskussion. Ordet har sitt ursprung i BSD-kulturen och ett berömt mail från Poul-Henning Kamp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mailet finns återgivet på &lt;a href=&quot;http://red.bikeshed.org/&quot;&gt;http://red.bikeshed.org/&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://black.bikeshed.org&quot;&gt;http://black.bikeshed.org&lt;/a&gt;/ eller vilken färg du nu kan föredra.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, BSD-folket har lånat uttrycket från Parkinson's law of Triviality från 1957. &lt;a href=&quot;http://en.wikipedia.org/wiki/Color_of_the_bikeshed&quot;&gt;http://en.wikipedia.org/wiki/Color_of_the_bikeshed&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nå, ska man säga &quot;bikeshedding&quot; också på svenska eller kan man tillåta sig att översätta det till cykelskjulning? Jag hittade inte den översättningen med Google, men vänta bara, de hittar snart det här inlägget. Cikelställningsdiskussion hittar jag 57 länkar till. Jag antar att det betecknar samma fenomen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/bikeshedding&quot;&gt;bikeshedding&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/cykelskjulning&quot;&gt;cykelskjulning&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/cykelst%E4llsdiskussion&quot;&gt;cykelställsdiskussion&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/spr%E5k&quot;&gt;språk&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/svenska&quot;&gt;svenska&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]  &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;EDIT: Lite pinsamt i en språkblogg, men jag råkade skriva &quot;cikelställningsdiskussion&quot;, menade förstås &quot;cykelställsdiskussion&quot;.</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 18:42:08 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - terminalen från början (2)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1928</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1928</link>
	<description>Terminalen och det grafiska gränssnittet är i mångt och mycket samma sak. Det är två olika verktyg för att komma åt att styra din dator, köra program, kolla på dina filer, flytta dem, kopiera dem, radera dem osv.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Två verktyg, det var förstås en sån där pedagogisk överförenkling. Du vet säkert redan att du kan välja mellan KDE, GNOME och en del annat på den grafiska kanten. På motsvarande sätt kan du i terminalen välja mellan olika skal. Själv har jag egentligen bara brytt mig om ett av dem, nämligen bash och det håller jag mig till här också, men ha i bakhuvudet att det finns mer att välja på.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I terminalen jobbar du alltså oftast i något som vi kallar ett skal, &quot;shell&quot; på utrikiska. Du jobbar där genom att skriva kommandon på tangentbordet. Du har inte mycket nytta av musen i det här läget så göm den en stund. Innan ditt kommando är klart, du kan sudda och fixa till det. När det är klart ber du datorn utföra det genom att trycka på Enter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När kommandot, som är ett litet program, har körts får du ibland något slags meddelande på skärmen. Frågar du till exempel vilka filer som finns i en viss katalog får du förstås en lista på dem. Går det fel på något sätt får du ett felmeddelande på skärmen. Har du bara bett datorn göra något, så gör den det stilla och tyst och du får oftast inget som helst meddelande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När du startat terminalen (Program &amp;gt; Tillbehör &amp;gt; Terminal) du att det redan står lite text och några krumelurer. Det är prompten, som visar att skalet är berett att ta emot kommandon från dig. Prompten kan se lite olika ut. Min ser ut så här:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan om du vill starta välkända grafiska program från din terminal, till exempel så här:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; firefox&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du skriver då alltså firefox på tangentbordet och trycker på &lt;strong&gt;Enter&lt;/strong&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;På motsvarande sätt kan du starta fler favoriter, som gimp,  och oowriter. Du kommer att upptäcka att flera program &quot;snor&quot; prompten och behåller den tills du stängt av programmet. Det beteendet kan du undvika genom att sätta tecknet &amp;amp; efter kommandot och därmed begära att programmet ska köras i bakgrunden (mer om detta vid ett senare tillfälle). Så här alltså:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; gimp &amp;amp;&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ibland vill man köra ett program som inte finns upplagt i någon meny, då kan ovanstående knep vara bra. Likaså är det ofta ett bra felsökningstips, för om programmen startas från terminalen får man ofta bra felmeddelanden. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I andra fall är det olika program i terminalen och i GNOME, men du känner nog ändå igen att det programmen gör är ungefär de samma.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Prova att gå till  &lt;strong&gt;Platser &amp;gt; Hemmapp&lt;/strong&gt; i GNOME. Skriv samtidigt&lt;strong&gt; ls&lt;/strong&gt; vid prompten och tryck på Enter. Ett litet L och ett litet S alltså, och jämför det du får fram.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; ls&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    awn-extras  Dokument  färgkurva.txt  Musik      PDF     Publikt    vet ej.odt&lt;br /&gt;    Bilder      Examples  Mallar         nohup.out  Photos  Skrivbord  Video&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag antar att du kan se ungefär samma saker på båda ställena. Då vet du hur man listar filer och mappar vid terminalen och det är en bra början. ls är just en förkortning av list. De flesta kommandona i Linux är väldigt korta och skrivna med små bokstäver (gemener).&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Dubbelklicka på någon mapp i  GNOMEs filbläddrare, jag väljer Photos och hittar två mappar där. Nu ska vi göra samma sak i terminalen:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$&lt;strong&gt; cd Photos&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos$&lt;strong&gt; ls&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    2004  2008&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos$&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Då ska vi bara ta oss tilbaka till utgångsläget. I GNOMEs filbläddrare klickar jag på pilen Upp. I terminalen skriver jag cd .. , alltså ett cd (change directory) följt av mellanslag och två punkter. För att visa att jag kommit tillbaks skriver jag ett ls också, men det är egentligen onödigt. cd .. leder dig till katalogen ovanför den du befinner dig i.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~/Photos$&lt;strong&gt; cd ..&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ ls&lt;br /&gt;    awn-extras  Dokument  färgkurva.txt  Musik      PDF     Publikt    vet ej.odt&lt;br /&gt;    Bilder      Examples  Mallar         nohup.out  Photos  Skrivbord  Video&lt;br /&gt;    urban@yoda:~$ &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Öva nu på kommandona ls och cd. Jag kommer snart med lite mer om dem och lite angränsande kommandon, men det är bra om de där två &quot;sitter i fingrarna&quot; först.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;  Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.bloggportalen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Bloggtoppen.se --&gt; &lt;a href=&quot;http://www.bloggtoppen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Begin Creeper tracker code --&gt;  &lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;&lt;!-- End Creeper tracker code --&gt;  [&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]       &lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 18:00:21 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Rensat lite bland länkarna</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1932</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1932</link>
	<description>Jag har rensat lite bland länkarna. Bloggare som inte orkar lägga en länk hit slipper också trafik härifrån. Givetvis ska vi ubuntubloggare ge varandra lite draghjälp, men det måste vara lite ömsesidighet i det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, har jag missat din länk, eller om du just lagt till en, droppa mig en rad, så fixar jag en länk till dej.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sen länkar jag förstås vid citat och kanske ett och annat nytt fynd.</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 16:07:40 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Lite seg blir man av kontorsprogram</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1931</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1931</link>
	<description>Har just undervisat i ordbehandling och kalkyl. Måste erkänna att det tar lite av musten ur en - jag menar hur kul är det egentligen, men som lärare är det en plikt att sprida entusiasm för ämnet. Man märker också att också studenter som anser sig rätt duktiga på och intresserade av datorer har en hel del att lära om Word och Excel. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ja, det är ju förstås synd att vi inte kör OpenOffice.org i stället. Men några bra samtal om Linux och öppen källkod blev det i en paus.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt; Naturligtvis kör jag också min yxgubbe: &lt;a href=&quot;http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1918&quot;&gt;Varför är det så svårt, det där med &quot;data&quot;&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;När det gäller just kontorsprogrammen och framför allt de fria varianterna har jag hittat en duktig bloggare, nämligen&lt;strong&gt; Påvels blogg&lt;/strong&gt;, &lt;a href=&quot;http://pavel.frimix.se/&quot;&gt;http://pavel.frimix.se/&lt;/a&gt;. Där hittar du massor om OpenOffice.org, AbiWord, hur man jobbar med pdf och en trevlig nyhet för mig: Zotero, som tydligen är en fri referenshanterare, alltså ett alternativ till EndNote, som verkar funka  på Linux, Mac och Windows och med både MS Office och OpenOffice.org.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Får väl också passa på att det finns ett bra ställe att ställa sina frågor om OpenOffice.org med flera: &lt;a href=&quot;http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=224&quot;&gt;http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=224&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Kontorsprogram&quot;&gt;Kontorsprogram&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/MS+Office&quot;&gt;MS Office&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/OpenOffice.org&quot;&gt;OpenOffice.org&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/%F6ppen+k%E4llkod&quot;&gt;öppen källkod&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/fria+program&quot;&gt;fria program&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;[&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 15:27:51 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Terminalskola också för fruktanhängare</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1927</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1927</link>
	<description>&lt;p&gt;Jag kanske ska påpeka att terminalskolan som drog igång i går också gärna tar emot elever bland er som kör Mac, liksom för er som kör andra linuxdistar än Ubuntu.&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Något enstaka exempel kommer kanske att vara ubuntuspecifikt, men det allra mesta komer att funka alldeles likadant om du råkar köra någon annan Linux eller om du kör Apples MacOS X. &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Microsofts nya PowerShell har däremot en helt annan syntax, så ni som vill lära er det kommer inte vara mycket hjälpta av min skola. Däremot finns det en del andra lösningar för er som kör Windows, som exempelvis Cygwin (&lt;a href=&quot;http://www.cygwin.com/&quot;&gt;http://www.cygwin.com/&lt;/a&gt;)&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Missade du den första lektionen? Den finns här:&lt;/p&gt;&lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1922&quot;&gt;Ta kommandot - terminalen från början (1)&lt;/a&gt;  &lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Apple&quot;&gt;Apple&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Microsoft&quot;&gt;Microsoft&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;a href=&quot;http://www.bloggportalen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Bloggtoppen.se --&gt; &lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://www.bloggtoppen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Begin Creeper tracker code --&gt;  &lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;&lt;!-- End Creeper tracker code --&gt;  [&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]</description>
	<pubDate>tis, 08 sep 2009 10:32:29 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Pressat Microsoft kampanjar mot Linux</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1926</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1926</link>
	<description>Att mjukvarujätten Microsoft börjat bli lite bekymrad över att inte bara Apple utan också Linux (och då inte minst Ubuntu) börjat knapra åt sig marknadsandelar har vi noterat tidigare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu trimmar man butiksbiträden på en utbildning kallad ExpertZone, men argumenten känns lite unkna. Man snackar om problem som kanske Linux hade för tre-fyra år sedan. I alla fall känner jag som ubuntu-användare inte igen mig i de påstådda bristerna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Allt funkar kanske inte perfekt alltid, men det gör det minsan inte i Windows eller MacOS heller.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, kampanjen ledde i alla fall till en den buzz på nätet:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244704/bildspel-microsofts-lackta-anti-linux-utbildning&quot;&gt;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244704/bildspel-microsofts-lackta-anti-linux-utbildning?&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12156&quot;&gt;http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12156&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Microsoft&quot;&gt;Microsoft&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/ExpertZone&quot;&gt;ExpertZone&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;[&lt;/a&gt;&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]</description>
	<pubDate>mån, 07 sep 2009 18:10:09 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Windows 7 vs Linux - ladda popcornsmaskinen</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12156</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12156</link>
	<description>Nu j-ar börjar det bli lite spännande. Windows 7 är på väg ut genom dörren och har redan en marknadsandel som närmar sig Linux.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Microsoft tar inga chanser och &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244684/bilder-fran-microsofts-hemliga-anti-linux-utbildning-lackta-pa-natet&quot;&gt;utbildar&lt;/a&gt; butiksbiträden i vad de anger som Windows 7 fördelar gentemot Linux. TechWorld Open Source publicerar de &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.244704/bildspel-microsofts-lackta-anti-linux-utbildning&quot;&gt;läckta bilderna&lt;/a&gt; i sin helhet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Idag har Linux vuxit till sig och är beredd att &quot;ta fajten&quot;.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag tycker att signaturen Svedde summerar utbildningen ganska bra i hans kommentar: &quot;&lt;em&gt;Tja, mycket av de som står här har kanske någon gång varit sant. Men idag fungerar de mesta väl.... dvs de mesta, inte allt.&quot;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Backa bandet tre, fyra år och det hade stämt mer än väl men så här i slutet av 2009 är Microsofts uppfattning av Linux inte i linje med verkligheten.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kameror, webbcams, iPods, MP3-spelare tenderar att fungera felfritt out-of-the box på Linux. De öppna programmen har också mognat till den grad där de är värda sitt versionsnummer 1.0. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Digikam 1.0.0 är ett expertverktyg för fotoentusiaster som inte är portat till Windows, Songbird 1.2 är idag en utmärkt mediaspelare för MP3-filer och din iPod, VLC 1.0.0 fixar i stort sett alla videoformat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Linux är också den plattform med bredast utbud av drivrutiner - även proprietära integratörer som AMD, Nvidia och Adobe Linux-satsar. Intel har också klättrat och blivit en av de största bidragsgivarna till Linux och har till och med köpt över folk från Red Hat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Många av de problem jag tidigare rapporterat om som PulseAudio, KDE4, 3D-grafik, ingen Google Chrome, brist på 64-bitarsstöd, Creative-drivare med mera, med mera, med mera är idag icke-frågor.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Nej, det här ska bli spännande. Mycket spännande.&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>mån, 07 sep 2009 10:21:25 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Ta kommandot - terminalen från början (1)</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1922</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1922</link>
	<description>&lt;p&gt;-En stor stark försöker jag säga, men musiken i lokalen är för hög, så bartendern kan inte höra. I stället måttar jag med armarna, som den värsta storfiskare och spänner sedan mina taniga biceps för att med teckenspråk antyda vad det var jag ville ha. Efter några försök fattar bartendern vad det är jag vill ha.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det är knepigt med teckenspråk. Ska jag beställa en liten Pilsner Urquell, en stor Guinnies, en skål med chilinötter och en tallrik med små korvar måste jag använda ord, och det är så vi människor oftast kommunicerar med varandra. Med ord. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Så har människor och datorer också kommunicerat med varandra för det mesta. Så kom någon på att använda teckenspråk i stället. Peka, klicka, dra och det funkar riktigt bra för det mesta. I alla fall till enkla saker. Så bra att Apple ett tag tog bort möjligheten att &quot;prata&quot; med datorn och så bra att Microsoft lät sin kommandotolk förbli på nästan samma nivå som på den gamla DOS-tiden. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Linux och Unix har i alla tider hållit fast vid möjligheten att &quot;prata&quot; direkt med datorn och den möjligheten har utvecklats och förfinats under årens lopp. Nu har också Apple återinfört terminalen, för det är ju faktiskt någon sorts Unix på deras datorer också. Microsoft har vaknat till och moderniserat sina kommandoverktyg. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Samtidigt har &quot;teckenspråket&quot;, möjligheten att med ikoner, kryssrutor och liknande verktyg förfinats. I moderna linuxvarianter, som Ubuntu, kan man utföra alla normala vardagssysslor med grafiska verktyg. Detta till glädje för alla som inte vill lära sig prata med datorn. De grafiska verktygen funkar så bra att en och annan missar att det också finns ett annat, kraftfullare sätt att arbeta med sin dator. &lt;/p&gt; &lt;p&gt;Jag skriver &quot;kan utföra&quot; och &quot;normala vardagssysslor&quot;. Vill man jobba snabbare och effektivare och göra mer avancerade saker behöver man ofta ta till terminalen. Likaså öppnar terminalen möjligheter att automatisera tråkigt jobb och att fjärrstyra datorn när du är någon annanstans.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Du som bara surfar, mailar och ordbehandlar vid din dator kan antagligen sluta läsa här, men du som har ett genuint intresse för datorer, jobbar med datorer eller funderar på en sådan karriär bör öppna ögonen för terminalen och föja min serie.&lt;/p&gt; &lt;p&gt;Det kommer en fortsättning. I väntan på denna läs:&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;a href=&quot;http://www.cryptonomicon.com/beginning.html&quot;&gt;http://www.cryptonomicon.com/beginning.html&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt; &lt;/p&gt; &lt;p&gt;  Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Linux&quot;&gt;Linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Ubuntu&quot;&gt;Ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Apple&quot;&gt;Apple&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/Microsoft&quot;&gt;Microsoft&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/kommandon&quot;&gt;kommandon&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/terminalen&quot;&gt;terminalen&lt;/a&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;a href=&quot;http://www.bloggportalen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Bloggtoppen.se --&gt; &lt;a href=&quot;http://www.bloggtoppen.se/&quot;&gt;&lt;!-- Begin Creeper tracker code --&gt;  &lt;a href=&quot;http://gnuheter.com/creeper/senaste&quot; title=&quot;Creeper&quot;&gt;&lt;!-- End Creeper tracker code --&gt;  [&lt;a href=&quot;http://intressant.se/intressant&quot;&gt;Intressant?&lt;/a&gt;]       &lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt; &lt;/p&gt;&lt;p&gt;Tidigare publicerad på Ubuntu-se.org. Aningen omarbetad&lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>mån, 07 sep 2009 08:00:45 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Caught in the Act: Mindre än två veckor till Software Freedom Day</title>
	<guid>tag:blogger.com,1999:blog-31263780.post-3980165289129524143</guid>
	<link>http://mikrofoncaught.blogspot.com/2009/09/mindre-tva-veckor-till-software-freedom.html</link>
	<description>Nu börjar det närma sig dagen då över 500 team i över 100 länder går ut på gatorna och firar existensen av Fri programvara och Öppen källkod, evenemanget som kallas Software Freedom Day. Dagen till ära har jag knåpat ihop en liten &lt;span&gt;podcast om Fri programvara och Öppen källkod&lt;/span&gt;. Den finns som torrentfiler i formaten &lt;br /&gt;&lt;ul&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://torrent.arrakis.se/SoftwareFreedomDay/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.mp3.torrent&quot;&gt;MP3 (79Mbyte)&lt;/a&gt; och &lt;/li&gt;&lt;br /&gt;&lt;li&gt;&lt;a href=&quot;http://torrent.arrakis.se/SoftwareFreedomDay/SoftwareFreedomDaySverige_Podcast1.ogg.torrent&quot;&gt;OGG (134 Mbyte)&lt;/a&gt;&lt;/li&gt;&lt;/ul&gt;&lt;br /&gt;Själv föredrar jag OGG-formatet, men jag förstår de som vill ha MP3 istället.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sprid den till alla som ni vill ska få en liten inblick i vad Fri programvara och Öppen källkod (Free and Open Source Software - FOSS) står för. Inte för att jag har den allenarådande definitionen i min podcast, men ni fattar...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Följ firandet av Software Freedom Day i Sverige på &lt;a href=&quot;http://live.softwarefreedomday.se&quot;&gt;http://live.softwarefreedomday.se&lt;/a&gt; och kolla var närmsta firande är på &lt;a href=&quot;http://fosskalendern.se&quot;&gt;fosskalendern.se&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Välkomna!&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Läs även andra bloggares åsikter om &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/fri+programvara&quot; rel=&quot;tag&quot;&gt;fri programvara&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/linux&quot; rel=&quot;tag&quot;&gt;linux&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/software+freedom+day&quot; rel=&quot;tag&quot;&gt;software freedom day&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/ubuntu&quot; rel=&quot;tag&quot;&gt;ubuntu&lt;/a&gt;, &lt;a href=&quot;http://bloggar.se/om/%F6ppen+k%E4llkod&quot; rel=&quot;tag&quot;&gt;öppen källkod&lt;/a&gt;&lt;div class=&quot;blogger-post-footer&quot;&gt;&lt;img width=&quot;1&quot; height=&quot;1&quot; src=&quot;https://blogger.googleusercontent.com/tracker/31263780-3980165289129524143?l=mikrofoncaught.blogspot.com&quot; /&gt;&lt;/div&gt;</description>
	<pubDate>mån, 07 sep 2009 07:50:00 +0000</pubDate>
	<author>noreply@blogger.com (Buddy Jesus)</author>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: På Internet vet ingen att du är en hund</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1920</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1920</link>
	<description>Nåväl, vovvar brukar inte vara så vidare värst bra på att massera tangentbord, men ändå har många varit påfallande anonyma och dolt sig bakom fantasifulla nicknames och avatarer. Men det var förr.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag gissar att det där hemlighetsmakeriet delvis har sina rötter i lite ljusskyggare nätaktiviteter. De som pysslar med intrång, upphovsrättsbrott och liknande, vill naturligtvis inte skylta med sitt riktiga namn. Men bruket har varit utbrett också i seriösa sammanhang.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, jag hängde en del på KOM, ett system som föregick BBS- och forumvågorna, för tjugofem- trettio år sedan och där gällde riktigt namn, inget annat kom på fråga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu börjar de riktiga namnen komma tillbaka. Facebook och liknande ställen går före och man har konstaterat att de som uppträder under riktigt namn också uppträder seriösare och har högre kvalitet på det de skriver. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;span&gt;&quot;Ju mer&lt;/span&gt; riktig identitet man har med bild och namn desto bättre innehåll brukar man bidra med. Jag tror att detta skulle gynna kvaliteten och minska det »abuse« som finns. För det kommer uteslutande från anonyma personer, säger Andreas Aspegren, communitychef på Aftonbladet med ett förflutet bland annat som chefredaktör och produktchef för Passagen.&lt;/em&gt;&lt;span&gt;&quot;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kanske ett tips till communities som behöver rensa upp bland troll och flamewars?&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;Finally, a few things &lt;/span&gt;&lt;strong&gt;not&lt;/strong&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;  &lt;/strong&gt;to do.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;- Don't use a silly, grandiose user ID or screen name.&lt;br /&gt;(...)&lt;/span&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Rric S Raymond, &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;h2&gt;&lt;a href=&quot;http://www.idg.se/2.1085/1.244134/nu-ar-vi-oss-sjalva-pa-webben&quot;&gt;Nu är vi oss själva på webben&lt;/a&gt;&lt;/h2&gt;&lt;span&gt;&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;&lt;span&gt;&lt;span&gt;&lt;strong&gt;&lt;a href=&quot;http://catb.org/~esr/faqs/hacker-howto.html#style&quot;&gt;How to become a hacker*&lt;/a&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;-----&lt;br /&gt;&lt;/span&gt;*Obs! Titeln till trots en seriös handledning till fullkomligt legala och legitima aktiviteter</description>
	<pubDate>sön, 06 sep 2009 15:32:39 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Fullträff av Expressen</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1919</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1919</link>
	<description>Jag måste erkänna att jag inte ofta läser de så kallade kvällstidningarna. - Vad kallar man dem nuförtiden, när de kommer ut på morgonen? &quot;Tabloidpress&quot; funkar inte heller, sedan även seriösa tidningar anammat tabloidformatet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåja &quot;Sexmord på storbystad kändis&quot; och &quot;Tuttchock - BILDER&quot;, jag förstår att såna nyheter är marknadsavdelningens våta drömmar - säljer lösnummer och klick, men det är inte det viktigaste man kan läsa.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, i sommar har Expressen haft en väldigt skarp penna på ledarredaktionen. Av skäl som jag redogjort för har jag totalt missat det. Jag talar om Johanna Nylander. Läs åtminstone &lt;a href=&quot;http://www.expressen.se/ledare/1.1663751/johanna-nylander-microsoft-hotar-var-demokrati&quot;&gt;Johanna Nylander: Microsoft hotar vår demokrati.&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi har ju i åratal tjatat om Bugg #1, och det är skönt att få medhåll från ledarplats.</description>
	<pubDate>sön, 06 sep 2009 10:07:35 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Upp-och-ned-vända världen: Experimentiellt stöd för Windows</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12136</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12136</link>
	<description>Av olika anledningar som jag inte kan gå in närmare på håller jag på att leta efter öppna program/kodbibliotek för bildigenkänning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hitills har jag kört på md5-summan av en bild för att plocka ut rena dubletter men det fungerar inte om bilden är sparad i ett annat bildformat, är beskuren eller pixelstorleken är ändrad. Jag är alltså ute efter en mer &quot;luddig&quot; metod som anger i antal procent hur lika två bilder är. Kanske någon som har tips? Det hela måste automatiseras eftersom all detektering ska ske löpande och server side&lt;em&gt; (d.v.s inget GUI).&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur som helst sprang jag in i verktyget &lt;a href=&quot;http://nixbit.com/cat/science-and-engineering/image-recognition/radar-tools/&quot;&gt;Radar Tools&lt;/a&gt; (Eller RAT) 0.17, som tyvärr inte löser mitt problem men som hade en rätt kul och kanske också tidsenlig rad för systemkrav:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Linux, UNIX or Mac OS-X operating system (experimental support for Windows)&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är inte första gången som jag ser att mjukvara idag först utvecklas på Linux för att därefter &quot;portas&quot; till Windows.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Google Chromes 64-bitarsvariant kom först till Linux, Adobes 64-bitarsvariant av Flash 10 kom först till Linux, USB 3 kom först till Linux, Digikam kom först till Linux.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Sammanträffanden? &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kom ihåg - två punkter är en linje, tre punkter en trend.&lt;br /&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;Edit: För tillfället är jag lite inne på att använda mig av Python Imaging Library (PIL), ta bilderna som ska testas, göra om dem till samma pixelstorlek, lägga de över varandra XOR och kolla histogrammet på resultatet. Ju svartare histogram desto större är sannolikheten att de är dubletter eller?&lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>sön, 06 sep 2009 09:33:55 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Varför är det så svårt, det där med &amp;quot;data&amp;quot;</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1918</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1918</link>
	<description>Jag menar alla som läser här har säkert försökt förklara för nån moster, eller rent av för kunder eller elever och ju mer man delar med sig av sin visdom om CPU, OSI, IO, C++, RAM, USB, GNU, TCP, BSD,  IP, GUI och CLI desto mer förvandlas lärjungens fejs till nåt som påminner om en fågelholk. Och ett tu tre har offret ursäktat sig och smitit undan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och ärligt talat, vem bryr sig, som inte har några vettiga &quot;krokar&quot; att hänga upp de nya kunskaperna på.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ändå behöver de ju lära sig de små liven. Som tjejen som kom in till mig med andan i halsen och hade förlorat sin uppsats - den handlade säkert om något svårt och hon hade säkert jobbat skitlänge med den. Jag frågade var hon hade sparat den, och hon svarade &quot;i Word&quot;. Jag upprepade frågan med ett lite tydligare &quot;&lt;strong&gt;VAR?&lt;/strong&gt;&quot; och hon upprepade bestämt:&lt;strong&gt; &quot;I WORD!&quot; &lt;/strong&gt;Inför detta bestämda yttrande var det bara att följa med på uppsatsjakt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har alltmer blivit övertygad om att man måste ge nya och osäkra datoranvändare en enkel metafor i stället för en massa &quot;bokstavskex&quot;, i början. Jag berättar om en gubbe som hugger ved. Yxan är gubbens VERKTYG. När jag nu skaffat egen ved och Gränsfors stora klyvyxa kan jag bre på lite mer, men det är inte nödvändigt. det räcker med en obestämd gubbe.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;storklyvyxa.jpg&quot; height=&quot;126&quot; src=&quot;http://pcforallasmart.idg.se/data/portfolio_blog/33/21/54/4295603/thumbs/08b67cb3306b9ec4_390_126_DEFAULT_resize&quot; title=&quot;storklyvyxa.jpg&quot; width=&quot;390&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;span&gt;Snacka om verktyg! Gränsfors stora klyvyxa, mitt nya motionsredskap.&lt;/span&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Veden som gubben hugger är hans ARBETSMATERIAL och vedstapeln är hans LAGRINGSPLATS.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Svårare än så är det inte i datorernas värld heller. Programmen är våra verktyg. Jag brukar exemplifiera med Word ifall man nu är i en windowsmiljö. Du översätter lätt till Writer, Pages eller vad som nu finns i er miljö. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Arbetsmaterialen är de filer eller dokument vi jobbar med, till exempel Uppsats.doc och lagringsplatsen är hårddisken, USB-minnet eller som på vårt jobb, nätverksenheten P:\&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Okej, då vet man vad man bearbetar för något, vilket verktyg man använder och var man sparar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Återanknyter man sen till vår gubbe med yxan är det inte konstigt att man behöver olika verktyg tilll olika saker. Man kan varken sy i knappar eller byta däck på bilen med en yxa. På samma sätt behöver man olika program för att göra olika saker i datorn. Då kan man bre på med kalkylprogram, presentationsprogram, bildbehandlingsprogram och någon filbläddrare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Sen upprepar man för tydlighetens skull&lt;br /&gt;- Verktyg&lt;br /&gt;- Arbetsmaterial&lt;br /&gt;- Lagringsplats</description>
	<pubDate>lör, 05 sep 2009 19:44:57 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Karmic Koala når Feature Freeze</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1917</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1917</link>
	<description>I och med Alfa 5 av Karmic Koala, det som så småningom ska bli Ubuntu 9.10, har man nått Feature Freeze, det vill säga inget mer nytt ska in, nu gäller det att hitta och fixa buggarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Buggar finns givetvis i alla program och nu gäller det att hitta och fixa så många som möjligt innan Karmic Koala blir Ubuntu 9.10.&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;strong&gt;VARNING: &lt;/strong&gt;Är du nybörjare på Linux och Ubuntu eller om du bara har en maskin och är beroende av att den funkar varje dag, rekommenderar jag starkt att du väntar på den skarpa releasen. Här snackar vi att ge sig långt ut i djungeln på egen hand...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Om inte, kan det vara spännande och lärorikt att vara med och testa och rapportera buggar. Häng med i snacket här: &lt;a href=&quot;http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=233&quot;&gt;http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=233&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hmm, man kanske skulle testa att köra Alfa 5 på en virtuell maskin?</description>
	<pubDate>lör, 05 sep 2009 07:39:41 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Svenska Linuxföreningens styrelseblogg: Ingen förlängning av upphovsrätt för musik</title>
	<guid>http://blogg.se.linux.org/styrelse/?p=177</guid>
	<link>http://blogg.se.linux.org/styrelse/2009/09/05/ingen-forlangning-av-upphovsratt-for-musik/</link>
	<description>&lt;p&gt;I EU har det drivits ett förslag att förlänga skyddstiden för musik till 95 år. Svenska Linuxföreningen motsatte sig det i vårt &lt;a href=&quot;http://se.linux.org/om/remiss/kom-2008-464&quot;&gt;remisssvar i frågan&lt;/a&gt; och nu har EU tvingats backa om förslaget och &lt;a href=&quot;http://www.dn.se/fordjupning/europa2009/bakslag-for-musikindustrin-i-eu-1.944708&quot;&gt;lägga förslaget på is. &lt;/a&gt; Det fanns inte tillräckligt stöd för att förlänga skyddstiden. &lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Idag är skyddstiden för litteratur och programvara 70 år så får musiken 95 år skulle det förmodligen då innebära att det inom 10 år kunde kommit ett nytt förslag om att det skrivna ordet inte skall ha kortare skyddstid än musiken och vill öka den till 120 år. Varpå självklart 10 år senare så kan musiken komma och vilja öka skyddstiden till 140 år &amp;#8230; osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För datorprogram så känns redan dagens 70 år som mycket överdrivet med tanke på att det är få datorprogram med en livslängd på 10 år. Datorprogram till skillnad från litteratur behöver hela tiden uppdateras och det finns ingen idag som vill köpa 10 år gamla datorprogram - de är därmed i praktiken nästan värdelösa. &lt;/p&gt;</description>
	<pubDate>lör, 05 sep 2009 00:22:21 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Fri debattör numera</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1916</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1916</link>
	<description>Nu sopar nya kvastar på Ubuntu Sverige. Själv har jag inte längre någon ansvarspost där efter valet. Jag avböjt att kandidera. De som tagit över efter valet är bra folk och de verkar redan ha tagit ett rätt stadigt tag i verksamheten. Jag har fullt förtroende.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag kommer att fortsätta att använda Ubuntu och att blogga om det, liksom jag kommer att fortsätta att vara aktiv på Ubuntu Sverige, men inte sådär rysligt aktiv. Jag menar fyra till sex timmar varje kväll och helg är inget man orkar i längden parallellt med jobb och liv. Dryga två år är nog. Två fantastiska år då Ubuntu gått från ett litet närmast okänt nördoperativsystem till en uppmärksammad och en högst seriös konkurrent till Windows. Två år då Ubuntu Sverige vuxit från några tusen registrerade medlemmar till över 13 000.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det där med liv och sömn har kommit lite i kläm ibland. Jag ser fram mot långpromenader på Alvaret och ett och annat glas rosé i kvällssolen och en och annan riktigt rökig virre framför brasan, beroende på årstid. Nästa sommar ska båten tamekatten i sjön dessutom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ubuntu för Alla&lt;/strong&gt; har ju visat sig vara en populär och viktig röst, inte bara för Ubuntu utan för öppen källkod och öppna standarder i största allmänhet, så den kommer att fortsätta, men i lagom takt, så att livet hinner med.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Kanske blir det andra projekt framöver också, jag lider både av teknikkläda och skrivklåda efter ett par år när jag försökt valla katter.  En del gamla halvfärdiga saker finns i byrålådan, men det kan kanske lika gärna bli något helt nytt. Sen har vi trädgård, ved hus och annat att pyssla om.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Men en sak ändras ju med Ubuntu för Alla. Det kommer inte på något vis att vara någon officiell röst för Ubuntu Sverige. Det är jag som sitter vid tangentbordet och jag skriver vad jag vill. Kanske blir det vassare och intressantare så också.</description>
	<pubDate>fre, 04 sep 2009 19:38:50 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Världens hack! Var är kommentarerna?</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12087</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12087</link>
	<description>Den här veckan publicerade TechWorld Open Source nyheten &quot;Apache.org hackat&quot; och döm om min förvåning när antalet kommentarer landade på....&lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.243411/apacheorg-hackat?articleRenderMode=listpostings&quot;&gt;två&lt;/a&gt;.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Här pratar vi alltså om världens mest använda webbserver vars infrastruktur blir utsatt för ett allvarligt angrepp. Där hackare introducerar skadlig kod på www.apache.org och startar upp ett djävulskt maskineri inuti cgi-bin som syftar till endast-gud-och-apache-teamet-vet-vad.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Två kommentarer?&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ointresset kan bero på det snygga sättet Apache hanterade situationen. Att det blev en icke-fråga. Hackaren tog sig in via en stulen (?) nyckel och inte genom ett säkerhetshål. Trekvart efter att hackarens processer startades larmades Apache-teamet som tio minuter senare stängde ned infrastrukturen för att se över vad som hänt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Problemet isolerades. Bedömningen gjordes att det var en stulen nyckel som använts. Nyckeln byttes ut och en ZFS-kopia av servern blåstes in tagen vid tiden strax innan intrånget gjorts.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det här är mig veterligen tredje gången som en känslig, öppen infrastruktur blir hackad med &quot;dåliga&quot; nycklar. De andra två gångerna jag tänker på var när Fedora och Red Hat hackades där hackaren försökte introducera skadliga SSH-paket.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Om de paketen nått ut hade svininfluensan legat i lä.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu har jag inget annat belägg för det här annat än min magkänsla men jag tror att de här intrången bottnar i Debians tabbe där nyckelgenereringen under lång tid bara genererade 65536 unika nummer och inte de miljarders, miljarder som man ska förvänta sig.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Jag var själv en av de drabbade och fick snabbt generera om mina nycklar.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med det här inlägget vill jag slå ett slag för säkerheten där ute. Se över er infrastruktur. Dra lärdom av det som hände Apache.org. Håll koll på vilka processer som körs på ert maskineri och logga vem som kommer åt vad - skicka loggarna direkt till en annan maskin. Sätt triggers som rapporterar när något händer. När det händer - isolera problemet - dra ögonblickskopia på disken för analys. Stäng ner maskineriet. Ta reda på vad som hänt. Lös problemet. Lägg tillbaka en äldre kopia där hålet är fixat - starta upp.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Databaser är extra känsliga, vilket bankerna vet om. Om du vet med dig att det är katastrof om informationen i din databas hamnar i orätta händer ska du vidta åtgärder. Där räcker det inte bara med att lägga tillbaka en kopia om något händer. I de fallen ska du lägga databasen på en annan server och bygga gränssnitt mot databasen via lagrade procedurer (Stored Procedures) och inte tillåta en hackare köra &quot;SELECT * FROM CLIENTS&quot; &amp;gt; den-här-databasen-tänker-jag-sno.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Tips: I den bemärkelsen är Postgresql en betydligt mer kompetent databas än MySQL. Utmärkt stöd för lagrade procedurer, stöd för PL/SQL, triggers, med mera. Postgresql har även bättre stöd för funktioner relaterade till tidsstämplar. Själv använder jag både Postgresql och MySQL eftersom MySQL är smidigare (enklare) att hantera.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Infrastruktur idag är så pass billig att pengar inte bör vara ett skäl till dålig säkerhet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Fler tips? Tankar? Lämna en kommentar.&lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>tor, 03 sep 2009 09:32:43 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Bra kod SKA kosta!</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12039</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12039</link>
	<description>Blenderprojektet Durian Open Movie är tredje öppna videofilmen från Blender Foundation och sedan en tid tillbaka går det att förhandsbeställa exclusiva DVD-skivor som innehåller allt material släppt under en öppen licens.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;durian.jpg&quot; height=&quot;400&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/a16ace321ab3f453&quot; title=&quot;durian.jpg&quot; width=&quot;200&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Då allt släpps under öppna licenser kommer du givetvis ändå att kunna ladda ner materialet i efterhand men vad du då missar är ditt namn i eftertexterna till filmen där de figurerar som varit med och sponsrat projektet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Priset för DVDn är 34 euro + frakt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Blender Foundation står bakom öppna 3D-verktyget Blender som innehåller funktioner som vanligtivis kostar tiotusentals kronor i stängda produkter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Är du intresserad av att komma igång själv med 3D-modellering så har ni tips om guide i &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.242226/sa-skapar-du-ett-huvud-i-3d&quot;&gt;den här artikeln&lt;/a&gt;. Gör också en sökning på TechWorld Open Source efter blender eller klicka på Blender-taggen för fler artiklar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Durian förhandsbeställer du &lt;a href=&quot;http://www.blender3d.org/e-shop/product_info_n.php?products_id=120&quot;&gt;här&lt;/a&gt; och mer information hittar du på &lt;a href=&quot;http://durian.blender.org/&quot;&gt;projektbloggen&lt;/a&gt;.</description>
	<pubDate>tis, 01 sep 2009 08:27:29 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Ledsen stumpan, bara för Linux&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12022</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12022</link>
	<description>Fick en förfrågan från min ex-fru hur man enklast sparar ner alla sina Facebook-bilder på hårddisken.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Själv har jag tidigare använt mig en hel del av proprietära Picasa från Google men har sedmera gått över till Qt-baserade Digikam som jag måste säga är extremt nöjd med.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En av de absoluta fördelarna med Digikam och dess öppna art är att den har en mängd insticksmoduler, däribland för Facebook. Du kan också använda programmet för att kommunicera med Google, Flickr och andra fototjänster på nätet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;digikam.jpg&quot; height=&quot;307&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/00450a79a38da540&quot; title=&quot;digikam.jpg&quot; width=&quot;490&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Stulen bild från Digikams &lt;a href=&quot;http://www.digikam.org/&quot;&gt;webbsida&lt;/a&gt;. Här visas ett exempel med PicasaWeb Uploader upp men du kan använda samma KIPI-moduler för att kommunicera med Facebook.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Digikam har också en väl utvecklad batch-hantering för att modifiera en stor mängd bilder åt gången. Har själv använt mig av funktionen för att ändra upplösning (och i slutändan filstorleken) på ett arkiv som innehöll hundratalet bilder.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Du kan också fylla dina bilder med meta-information och bygga upp ett litet arkiv som du enkelt kan söka i. Typ &quot;bilder på mig&quot;, &quot;bilder på min dator&quot;, &quot;logos&quot;, &quot;sommar&quot;, &quot;bil&quot; - du fattar. Det går också att organisera taggarna hierarkiskt ungefär som en katalogstruktur så tänk &quot;personer&quot;, &quot;städer&quot;, &quot;objekt&quot; och så vidare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tyvärr fick ex-frugan bita i gräset eftersom hon fortfarande envisas med att köra Windows XP.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Digikam finns bara för Linux - eller närmare bestämt alla plattformar som stöder KDE och tyvärr ser det ut som att ingen lyckats kompilera senaste Digikam för Windows.</description>
	<pubDate>mån, 31 aug 2009 07:01:28 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Virtualiseringsmardröm - faller en faller alla</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12000</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12000</link>
	<description>Fick ett tips till mitt twitterkonto från Henrik Rydmark på Red Hat om intressant men skrämmande läsning gällande säkerheten i virtualisering.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://danwalsh.livejournal.com/30565.html&quot;&gt;Secure Virtualization Using SELinux&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Viktig information att vara medveten tycker jag om du antingen driftar virtuella lösningar och tror att du är skyddad enbart genom att virtualisera, eller om du som kund hyr virtuella servrar hos något driftbolag. Inte kul om någon annan kund på servern har dålig säkerhet och du får bita i gräset trots att du har alla senaste uppdateringar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det bästa med SELinux tycker jag personligen är att jag inte märker att det finns. Det är distributionen som sätter regelverket på installerade tjänster så det är först om någon skulle fippla med systemet som det poppar upp varningar - som när jag själv kompilerade insticksmodulen O3D (OpenGL i webbläsaren från Google) för Mozilla Firefox för några veckor sedan. Det var första - och enda - gången som jag märkt att det överhuvudtaget fanns något som hette SELinux i Fedora.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Mig kan ni följa (och tipsa) på twitter &lt;a href=&quot;http://twitter.com/nandersson&quot;&gt;http://twitter.com/nandersson&lt;/a&gt; Där skriver jag främst om sådant som berör webbutveckling och nya trender inom det området.</description>
	<pubDate>lör, 29 aug 2009 11:50:43 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Med sådana vänner behöver man inga fiender</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11962</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11962</link>
	<description>Lars Danielsson &lt;a href=&quot;http://www.idg.se/2.1085/1.242815/demonstrerar-mot-windows-7&quot;&gt;skriver&lt;/a&gt; om hur anhängare av fria program planerar att ge sig ut på gatorna och demonstrera mot Windows.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Ren och skär idioti, fundamentalism och galenskap enligt min mening.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&quot;Kampen mot Windows&quot; vinner man inte genom att gå ut på gatan i pingvintröjor, bärandes på plakat med överkryssade Microsoft-logotyper och bränna Windows-boxar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vilka signaler sänder det - ärligt talat? Hur kommer det presenteras i media? Tankarna går snarare mot alla &quot;domedagssekter&quot; som dykt upp i media sedan tidernas begynnelse.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Nej, öppen källkod måste vinna med ekonomiska skäl - inte ideologiska&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Öppen källkod måste kunna stå på egna ben, bekänna färg och visa sig vara ett bättre alternativ på alla punkter för konsumenter och företag än stängda lösningar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I den här bloggen brukar jag bli bombarderad från &quot;båda hållen&quot; så att säga. Kritik från &quot;anhängare&quot; av öppen källkod brukar handla om att jag &quot;felaktigt&quot; kritiserat något projekt, eller att anledningen till att en viss funktion saknas i öppna operativsystem inte är &quot;deras fel&quot; och därmed sopas under mattan.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En slutanvändare struntar väl ärligt talat i vems felet är? De ser bara att det inte fungerar. Pluggar de in en scanner eller skrivare och den inte fungerar så blir de besvikna. Oavsett ideologi. Det skulle i alla fall min farsa bli.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Går de sedan in på Youtube och inte kan se videoklipp blir de ledsna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Går det inte att installera Sims 3 blir de vansinniga.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Startar de sedan Pidgin, eller vilken IM-klient som nu är förvald (Empathy), och de inte kan videochatta så blir de fortsatt besvikna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Till sist formaterar de om datorn och slänger in Windows.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nä, enda sättet att vinna det &quot;kriget&quot; är att ständigt förbättras, ständigt polera, ständigt utveckla, ständigt integrera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så släpp de där plakaten nu, installera &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.243039/har-hittar-du-framtidens-linux&quot;&gt;Fedora 12 alpha 1&lt;/a&gt;, rapportera in buggar och gör lite verklig nytta.&lt;em&gt; (Och nej - du skapar inte värde genom att flejma den här bloggen heller - sorry ;-)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Please.&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>tor, 27 aug 2009 09:50:37 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Martin Bagge: Jag fick en dattamaskin</title>
	<guid>http://martinbagge.wordpress.com/?p=336</guid>
	<link></link>
	<description>Det verkar som om min gaml laptop (en Fujitsu Siemesn B fran 2001) har lamnat in nu. Ska undersoka elandet sen.
Lagligt nog sa fick jag en forfragan att var en av de som fick XO for LXDE:s rakning. XO ar alltsa en liten laptop dar malgruppen ar barn 6-12 ar i utveklingslander. Det ar en [...]&lt;img alt=&quot;&quot; border=&quot;0&quot; src=&quot;http://stats.wordpress.com/b.gif?host=martinbagge.wordpress.com&amp;amp;blog=4437194&amp;amp;post=336&amp;amp;subd=martinbagge&amp;amp;ref=&amp;amp;feed=1&quot; /&gt;</description>
	<pubDate>ons, 26 aug 2009 17:25:57 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Nokias GPL-roadkill&amp;quot; eller &amp;quot;Stallmans bleknande gloria&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11939</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11939</link>
	<description>Vi har precis publicerat nyheten &quot;&lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.242813/nokia-kor-over-oppenkallkodsforetag&quot;&gt;Nokia kör över öppenkällkodsföretag&lt;/a&gt;&quot; där kontentan är att GPL räcker inte till för telekomjätten som hellre ser att mindre restriktiva LGPL används.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Trist för brittiska Riverbank som hitills tjänat sina pengar på samma sätt som tidigare norska Trolltech gjorde innan Nokia köpte upp dem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Riverbank blev däremot aldrig uppköpta - de blev överkörda.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Troligtvis fann Nokia det mer ekonomiskt försvarbart att skapa sin egen produkt och släppa under LGPL istället för att få Riverside att öppna sig ytterligare.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Riverbank är fortfarande &quot;in business&quot; men det är troligtvis endast en tidsfråga innan PyQt falnar bort i skuggorna och finska PySide tar över.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Personligen gillar jag Nokias attityd. GPL är inte frihet. GPL är påtvingad frihet. Eller som man också kan uttrycka det:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;GPL = &quot;fri&quot; mjukvara&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;BSD-license = fri mjukvara.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det är av den anledningen som ni aldrig kommer hitta någon sajt som heter http://bsd-violations.org.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;bsd.png&quot; height=&quot;76&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/b4025f2688faf7f7&quot; title=&quot;bsd.png&quot; width=&quot;400&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Ehh, nej, Server Not Found. Testa och byt ut bsd mot gpl och se vad ni hittar.&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;LGPL är inte BSD men nästan. Produkter licensierade under LGPL kan du använda tillsammans med stängda program utan att behöva öppna upp din egen kod. Skulle du däremot in i LGPL-koden och fippla så måste du offentliggöra de ändringarna. Googles Picasa använder sig till exempel av Wine som är licensierad under LGPL, Google Earth använder Qt som idag är licensierad under LGPL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Eller som Microsofts Steve Ballmer skulle uttrycka det:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;LGPL är inte en cancer.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi kan också se Nokias tilltag som att industrin inte tycker att GPL är tillräckligt öppet. De bidrar gärna till det öppna ekosystemet, tillsätter egna utvecklingsresurser men vill att koden ska vara helt fri. Till och med Microsoft släpper idag kod under en öppen licens som inte är lika restriktiv som GPL (Deras MS-PL). Google släpper Google Chrome under BSD-licensen som är ungefär samma sak.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Avslutningsvis vill jag hylla det Fria valet. Vill du släppa din kod under en stängd licens så ska du få göra det, vill du släppa den under GPL ska du få göra det.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hävdar du däremot att du är en frihetsförespråkare i alla dess former ska du släppa koden under en licens som BSD, MS-PL eller &lt;a href=&quot;http://es.wikipedia.org/wiki/WTFPL&quot;&gt;WTFPL&lt;/a&gt; &lt;em&gt;(Do What The Fuck You Want To Public License)&lt;/em&gt; - allt annat kallar jag för skenhelighet.</description>
	<pubDate>ons, 26 aug 2009 10:06:07 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Inga fler ursäkter för att inte kryptera</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11895</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11895</link>
	<description>Dagens så här långt mest positiva &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.242457/windows-far-stod-for-gratis-ssl&quot;&gt;nyhet&lt;/a&gt; på TechWorld Open Source är att Microsoft kommer distribuera ut ett CA-cert från certifikatutfärdaren StartCom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det innebär att du som administrerar en webb eller epostserver kan se till att trafiken mellan din besökare och servern krypteras i 128 eller 256 bitar utan att behöva betala något för det. Besökaren vet också att kommunikationen är att lita på och skulle någon snappa upp trafiken så tar det ett bra tag att avkryptera den.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Det bästa är att StartCom har certifikat som är helt gratis.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag är personligen en stor fan av digitala certifikat och äkthetskontroll. Skulle alla sajter vara utrustade med ett digitalt certifikat från en godkänd auktoritet och alla användare ha ett personligt certifikat (PKCS12) skulle vi enkelt kunna utrota sjukdomar som Spam och Internetbedrägerier där epostmeddelanden enkelt kan skickas i vems namn som helst utan någon som helst automatiserad efterkontroll.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Att administrera en server börjar bli så pass enkelt nu, och priserna för att kryptera sin kommunikation har nått nivåer där det inte längre finns några ursäkter för att inte kryptera.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Så se nu till att säkra upp dina servrar där ute - Apache, ISS, Postfix, Sendmail, Exchange eller vad du nu har valt att köra.</description>
	<pubDate>mån, 24 aug 2009 09:43:19 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Svensk arbetshäst bland de tio viktigaste</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1913</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1913</link>
	<description>Infoworld listar de tio viktigaste öppenkodsprojekten och ett svenskt program finns med på listan och givetvis några bekanta för trogna läsare av min blogg. Vi börjar nedifrån för spänningens skull.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;10) &lt;strong&gt;Apache&lt;/strong&gt;, webbservermjukvaran som används av hälften av världens webbplatser&lt;br /&gt;9) &lt;strong&gt;OpenSSL/OpenSSH&lt;/strong&gt;, säker kommunikation på Internet&lt;br /&gt;8) &lt;strong&gt;Sendmail&lt;/strong&gt;, programmet som definierade elektronisk post och fortfarande är mycket populärt&lt;br /&gt;7)&lt;strong&gt; BIND&lt;/strong&gt;, DNS-programmet som gör att du slipper hålla reda på IP-adressen till PC För Alla och alla andra ställen du surfar till.&lt;br /&gt;6) &lt;strong&gt;MySQL&lt;/strong&gt;, databashanteraren som bland annat ligger bakom många smarta webblösningar. Här var det blågula bidraget i listan.&lt;br /&gt;5) &lt;strong&gt;Samba&lt;/strong&gt;, programmet som gör att Linux och Windows kan prata med varandra och dela filer och skrivare med varandra. Ja, även mackarna snackar via Samba när de ska prata med någon utanför familjen.&lt;br /&gt;4) &lt;strong&gt;BSD-operativen&lt;/strong&gt;. Öppenkodsoperativ är inte bara Linux. FreeBSD, OpenBSD och NetBSD är starka alternativ.&lt;br /&gt;3) &lt;strong&gt;Ubuntu&lt;/strong&gt; får tredjeplatsen för att vara lättanvänt och nybörjarvänligt&lt;br /&gt;2) &lt;strong&gt;GNU-projektet&lt;/strong&gt; fick andraplatsen för sina verktyg och kompilatorer, som givetvis ingår i Ubuntu.&lt;br /&gt;1) &lt;strong&gt;Linuxkärnan&lt;/strong&gt; tar förstaplatsen.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://www.idg.se/2.1085/1.241526/tio-i-topp-inom-oppen-kallkod&quot;&gt;http://www.idg.se/2.1085/1.241526/tio-i-topp-inom-oppen-kallkod&lt;/a&gt;</description>
	<pubDate>tor, 20 aug 2009 19:05:43 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Mellanprogramvara är bra - alla ska ha sitt eget</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11850</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11850</link>
	<description>Tobias Strandh ramlade in på SpringSource hemsida, såg att de blivit uppköpta, och &lt;a href=&quot;http://blogg.idg.se/aljapaco/entry.jsp?messid=11822&quot;&gt;ställer sig&lt;/a&gt; frågande till vad VMware ska med ett öppenkällkodsföretag inom Java och mellanprogramvara.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Svaret är som vanligt - pengar.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;VMWare är störst inom virtualisering - &lt;strong&gt;än så länge. &lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Konkurrenterna duggar tätt och har ett bredare produktutbud än VMware. Microsoft har sin egen hypervisor och även ett operativsystem, Red Hat har KVM och även sitt eget operativsystem, Oracle köpte Sun och har därmed openxVM och ett eget operativsystem, Novell kör fortfarande på Xen (tror jag) och har också sitt eget operativsystem.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Men det är inte där pengarna är. Pengarna ligger i mellanmjukvara.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ser vi på Red Hat exempelvis är det inte operativsystemet som är guldkalven utan pengarna kommer i allt större utsträckning från mellanmjukvara - det som folk kör ovanpå operativsystemen. I Red Hats fall JBoss. Min slutsats i förrförra inlägget &quot;&lt;a href=&quot;http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11806&quot;&gt;Ökad specialiseringsgrad siktas föröver&lt;/a&gt;&quot; var att operativsystemet blivit en &quot;commodity&quot; - en byggsten - en vara som slumpas bort och som säljs per kilo. Med den utsikten är det flera företag som letar nya marknader.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Virtualisering som är relativt nytt som begrepp (nyare än operativsystem) kommer också förvandlas till en &quot;commodity&quot; och det blir därmed svårare att tjäna pengar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Red Hat har gjort gemensam sak med Amazons elastiska moln EC2 och erbjuder en komplett, supportad lösning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag förväntar mig inte mindre än att VMware kommer göra samma sak med SpringSource och en ännu inte utkristaliserad samarbetspartner.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vi ser en trend där jättarna (Microsoft,IBM,Oracle+Sun,Novell) klättrar högre i näringskedjan för att skapa värde för aktieägarna.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De enligt mitt tycke som ligger bäst till är Oracle - tack vare Larry Ellisons uppköp. Larry har som vanligt tänkt två steg före och levererar inte bara byggstenarna utan även de slutgiliga applikationerna som är de system som kunderna verkligen behöver.</description>
	<pubDate>tor, 20 aug 2009 14:13:32 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Mac OS vann, Ubuntu blev tvåa</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1912</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1912</link>
	<description>När TechWorld testade operativsystem vann Ubuntu över XP, Windows 7, Vista och en hel massa andra, men fick stryk av Mac OS med en poäng.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Av någon anledning hade man valt att testa Ubuntu 8.04.2, som är mer än ett år gammal. Trots det hängde Ubuntu med bra. Möjligen skrevs testet i våras innan 9.04 hade släppts, men testet publicerades nu i augusti, så jag fattar inte riktigt...&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nåväl, resultatet var ju inget att skämmas över och stämmer rätt bra med mina erfarenheter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://www.idg.se/2.1085/1.241638/8-operativsystem-i-test---mac-mot-windows-och-linux&quot;&gt;http://www.idg.se/2.1085/1.241638/8-operativsystem-i-test---mac-mot-windows-och-linux&lt;/a&gt;</description>
	<pubDate>ons, 19 aug 2009 19:29:35 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Ubuntu för Alla: Bug #1 en grundpelare för Ubuntu</title>
	<guid>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1911</guid>
	<link>http://pcforallasmart.idg.se/bloggar/ubuntu/entry.jsp?messid=1911</link>
	<description>Det finns hundratals olika linuxdistributioner. Ubuntu är en av dem. En linuxdistribution består av ett stort anta olikal programvaror, nästan uteslutande fria programvaror som vem som helst kan och får tanka ner gratis från Internet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det finns nästan lika många skäl att sätta ihop en linuxdistribution, som det finns distributioner. Några har satts ihop av en eller ett par entusiaster, bara för det är skoj. Andra riktar sig till en speciell målgrupp med väldigt speciella tekniska eller ideologiska krav. Några är specialiserade på ett land eller ett språkområde osv. Några är rent av lite malliga av sig och vill hålla sig på sin kant.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;En av de saker som skiljer Ubuntu från resten av linuxdistributionerna och förstås från alla som föredrar något annat än Llinux är det som kallas &lt;strong&gt;Bug #1, &lt;/strong&gt;bugg nummer ett. Ubuntu finns för att göra skillnad, för att ta plats på marknaden, för att på allvar konkurrera med Windows och Microsoft. Därför vill Ubuntu marknadsföra sig bland vanliga människor och bli ett realistiskt alternativ. Vi har kommit en god bit på den vägen dessutom.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bug #1 är inget som jag hittat på. Bakom den ligger Mark Shuttleworth, Ubuntus grundare, finansiär och obestridliga ledare:&lt;br /&gt;                                    &lt;em&gt;&lt;br /&gt;Microsoft has a majority market share in the new desktop PC marketplace.&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;div&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt; This is a bug, which Ubuntu is designed to fix.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Non-free software is holding back innovation in the IT industry, restricting access to IT to a small part of the world's population and limiting the ability of software developers to reach their full potential, globally. This bug is widely evident in the PC industry.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;p&gt;Samma sak återkommer i &lt;strong&gt;The Official Ubuntu Book, &lt;/strong&gt;av  											&lt;a&gt;Benjamin Mako Hill&lt;/a&gt;, &lt;a&gt;Jono Bacon&lt;/a&gt;, &lt;a&gt;Corey Burger&lt;/a&gt;, &lt;a&gt;Jonathan Jesse och&lt;/a&gt; &lt;a&gt;Ivan Krstic&lt;/a&gt; &lt;strong&gt;: &lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;&lt;/p&gt;&lt;h4&gt;&lt;em&gt;Bug #1&lt;/em&gt;&lt;/h4&gt; &lt;p&gt;&lt;em&gt;Of course, Ubuntu's goals are not only to build an OS that lives up to our philosophy or technical goals and to do it on our termsalthough we probably would be happy if we only achieved that. Our &lt;span&gt;ultimate goal,&lt;/span&gt; the one that supersedes and influences all others, is to spread our great software, our frequent releases, and the freedoms enshrined in our philosophy to as many computer users in as many countries as possible. Ubuntu's ultimate goal is not to become the most used &lt;span&gt;GNU/Linux distribution&lt;/span&gt; in the world, it is to become the most widely used OS in the world.&lt;/em&gt;&lt;/p&gt; &lt;em&gt;The first bug in Malone, a bug-tracking system that Ubuntu uses, illustrates this fact. The bug, filed by Shuttleworth at severity &quot;critical,&quot; remains open today and can be viewed online&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;Resten av linuxvärlden, för att inte tala om Microsoft-folket&lt;em&gt; &lt;/em&gt;må dra på munnen åt det här med Bug #1, men för oss ubuntister är det djupaste allvar.&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Resurser:&lt;/strong&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;a href=&quot;http://https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+bug/1&quot;&gt;https://bugs.launchpad.net/ubuntu/+bug/1&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;a href=&quot;http://book.opensourceproject.org.cn/distrib/ubuntu/official/opensource/0132435942/ch01lev1sec5.html#ch01lev1sec5&quot;&gt;http://book.opensourceproject.org.cn/distrib/ubuntu/official/opensource/0132435942/ch01lev1sec5.html#ch01lev1sec5&lt;/a&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;p&gt;&lt;em&gt;&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;&lt;/div&gt;</description>
	<pubDate>ons, 19 aug 2009 18:32:41 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: &amp;quot;Har du cam?&amp;quot; - &amp;quot;Nej, jag har Linux&amp;quot;</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11835</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11835</link>
	<description>...så ser det ofta ut om en Linuxanvändare blir ombedd att slå på webbkameran. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Problemet är däremot på väg att lösas i den &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.241746/videochatt-pa-vag-till-linux&quot;&gt;version av Pidgin&lt;/a&gt;, eller närmare bestämt det underliggande biblioteket libpurple som är ute nu.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det faktum att Pidgin, Kontakt, Empathy eller andra IM-klienter som använder libpurple inte klarat av att hantera ljud och bild är nästan lite komiskt om man tänker på hur bra hårdvarustödet för webkameror har blivit på sista tiden. &lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Webkameror har också fått ökat fokus i den Linuxkärna 2.6.31 som är på väg att släppas. Stödet är också helt transparent för användaren. Kameran bara fungerar och hittas sedan av respektive program som vill använda den - som med allt annat.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De enda drivrutiner jag manuellt installerat i Linux under de senaste tre åren har varit en drivare för en scanner Epson Perfection V10 och en 3D-kontroller från Logitech - och det är ändå två drivrutiner för mycket.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nej, nu får vi hoppas att distributionerna blir snabba med att hoppa på Pidgin 2.6 och att utvecklarna på Pidgin får klart stödet för MSN.&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;Sen är vi tillbaka i elitserien.&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>ons, 19 aug 2009 08:23:54 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Ökande specialiseringsgrad siktas föröver</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11806</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11806</link>
	<description>Linuxdistributionen Foresight Linux ifrågasätter idag distributionens existensberättigande vilket jag tolkar &lt;a href=&quot;http://opensource.idg.se/2.1014/1.241468/osaker-framtid-for-foresight-linux&quot;&gt;som ett&lt;/a&gt; tydligt tecken på att öppen källkod mognat - rejält.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Foresight Linux diskussion om att fokusera på sitt kärnvärde - stabil pakethantering med möjlighet att enkelt &quot;backa bandet&quot; - och bygga på en standardplattform för att vinna stordriftsfördelar kan ses som en nutida applicering på den brittiska ekonomen Ronald Coases verk &quot;The Nature of the Firm&quot; (1937) för vilken han vann Nobels ekonomipris 1991.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Ronald Coases studier koncentrerades kring transaktionskostnader och vilken påverkan de har på ett företags ultimata storlek.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Enligt Coase tenderar ett företag att växa när verkningshöjden (innovationen) minskar och ju mindre risken är för att göra misstag - eller enkelt uttryck:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Standardisering = större företag är det ultimata.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Specialisering = mindre företag är det ultimata.&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Väljer Foresight att bygga sin innovation ovanpå Fedora ligger det i linje med Coases teorem. Fedoras användarbas kommer växa ytterligare som ett resultat av dess standardisering och Foresight Linux kan istället koncentrera sig på att innovera där det spelar roll. Foresights Linux &quot;administrativa börda&quot; kommer minska, deras specialiseringsgrad ökar och innovationen sticker i höjden.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Operativsystemet håller på att förvandlas till en standardkomponent. En bas för innovation.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;I dagsläget har vi i stort sett bara två Linuxdistributioner som konkurrerar på det området. Fedora och Debian.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Fedora används bland annat som bas för Intels Moblin, Red Hats Linux och därmed CentOS. Debian är pappa till betydligt fler distributioner där Ubuntu är den mest kända som i sin tur har en mängd avknoppningar.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Varianter på Opensuse är betydligt mer sällsynt men distributionen kan få ökad spridning på appliancesidan och i molnet nu när SUSE Studio lanserats.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Väljer Foresight Linux Fedora som bas är det mycket troligt att Foresight Linux kommer bli min nästa Linuxdistribution.</description>
	<pubDate>mån, 17 aug 2009 10:38:40 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Färre kastar skit på Oracle</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11769</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11769</link>
	<description>Tobias Strandh satte &lt;a href=&quot;http://blogg.idg.se/aljapaco/index.jsp#entry-11751&quot;&gt;kaffet i halsen&lt;/a&gt; när han hörde en Oracle-dragning om PL/SQL där PL står för Proprietary Language. Tobias ställer sig frågan varför Oracle inte får lika mycket skit som Microsoft?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;1.&lt;/strong&gt; Demografi. Det är betydligt fler som sitter med ett operativsystem och har åsikter än folk som sitter på en high-end RDBMS. Det är alltså färre &quot;skitkastare&quot;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;2&lt;/strong&gt;. F/OSS:are är inte av naturen hatiska till proprietär kod eller företag som väljer att stänga sin kod. De är betydligt mer avigt inställda till de metoder som företagen brukar som påverkar det fria ekosystemet.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Oracle har både plus och minus här.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Plus:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;På plussidan vill jag poängtera att de är relativt stora bidragsgivare till Linuxkärnan och de ligger bakom framtidens filsystem btrfs. De var tidigt ute med att stöda Oracle på Linux och de är en bidragande orsak till att Linux blev &quot;rumsrent&quot;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;De är med i Open Invention Network/Linux Defenders och har lagt många patent i den gemensamma patentkorgen&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;Minus:&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;Larry Ellisons &quot;shopping spree&quot; har tyvärr haft en negativ inverkan på öppen kod. De köpte upp svenska Orion Server (App-server) som var öppen men som det sedan inte hände någonting med. De köpte upp Sleepycat (Berkley DB) som också sett en stagnation sedan uppköpet. Köpet sågs som en attack på MySQL. Nu har de köpt upp MySQL och jag är personligen skeptisk till att det är positivt för databasens utveckling. Java anser jag däremot är tillräckligt starkt för att stå på egna ben och processerna i JCP skapar en viss form av demokrati.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Deras attack på Red Hat där de körde en &quot;copy'n paste&quot; av RHEL och klistrade på &quot;Unbreakable Linux&quot; togs inte heller väl emot av communityn.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Som avslutning kan jag berätta att när Larry Ellison började knappa på Oracles RDBMS så var fortfarande SQL i sin linda. Konkurrenterna körde andra, stängda varianter medan Larry var först med att välja det &lt;strong&gt;öppna spåret&lt;/strong&gt; - SQL.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;PL/SQL - de proprietära tilläggen till SQL var en markering för att visa att det inte ingick i ANSI SQL. Idag stöder exempelvis den öppna databasen Postgresql PL/SQL, vilket är ett extremt kraftfullt språk för lagrade procedurer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Microsofts proprietära tillägg till Microsoft SQL Server, TSQL (Transact SQL), finns det fortfarande inte någon öppen variant på vilket försvårar en eventuell migrering MS-SQL -&amp;gt; Postgres. I de fallen måste mellanmjukvaran skrivas om vilket är tidsödande.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Jag har däremot hört att TSQL är på väg in i Postgres.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;....och trevlig helg på er förresten.&lt;/strong&gt;</description>
	<pubDate>fre, 14 aug 2009 18:33:58 +0000</pubDate>
</item>
<item>
	<title>Open Force: Spotify, Blondinbellan, Ugglan  och Svartepetter</title>
	<guid>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11749</guid>
	<link>http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=11749</link>
	<description>Vet ni vad Blondinbellans blogg var värderad till innan bolaget lämnade in sin första årsredovisning?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Tja, det var fem miljoner kronor i runda slängar. &lt;em&gt;(Ungefär som Open Force-bloggen då alltså)&lt;br /&gt;&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;5 000 000 SEK&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur mycket hon omsatte i verkligheten?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;433 000 SEK&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;/strong&gt;Vilken var då årsvinsten?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;113 000 SEK&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Det krävs inget snille för att fatta att det där bolaget inte är värt några fem miljoner - nu när korten ligger på bordet. Man brukar säga att ett skäligt pris för ett bolag är fem gånger årsvinsten, vilket skulle betinga ett pris för Blondinbellans blogg på en dryg halvmiljon. &lt;em&gt;(En parantes är att i Spanien är kotymen att betala 10x den deklarerade årsvinsten - men det beror på att alla tar för givet att åtminstonde lika mycket är svarta pengar)&lt;/em&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Med den bakgrunden är alltså 565 000 ett skäligt pris - under förutsättning att omsättningen och vinsten ökar under de kommande fem åren för att kompensera för räntebortfall samt avkastning på investerat kapital. Är det däremot troligt? Knappast.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Hur ser det då ut på Spotify?&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Bolaget är värderat till två miljarder. Okey, det är lite fler gubbar bakom och de har några skivbolag bland ägarna så det låter rimligt.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;2 000 000 000 SEK&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Vad tjänar de då? Tja, siffror från The Economist avslöjar att Spotify har antal betalande kunder:&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;strong&gt;&amp;gt; 40 000 st&lt;/strong&gt;&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Och nu när Ugglan säger att en &lt;a href=&quot;http://www.idg.se/2.1085/1.241009/uggla-lamnar-spotify-i-vredesmod&quot;&gt;halvdan gatumusikant&lt;/a&gt; drar in lika mycket på en dag som Spotify ger honom på sex månader så är det något som inte stämmer.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nu vet jag iofs inte vad en halvdan gatumusikant tjänar, men jag blir nästan lite sugen på att prova för att göra en korrekt ekonomisk bedömning.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;Nä, någon idiot blir det i alla fall som kommer sitta där med Svartepetter.&lt;br /&gt;&lt;br /&gt;&lt;img alt=&quot;salu.png&quot; height=&quot;174&quot; src=&quot;http://blogg.idg.se/data/portfolio_blog/64/13/50/4295234/61a472851381629c&quot; title=&quot;salu.png&quot; width=&quot;300&quot; /&gt;&lt;br /&gt;&lt;em&gt;Niklas Andersson passar på&lt;/em&gt;</description>
	<pubDate>tor, 13 aug 2009 10:40:23 +0000</pubDate>
</item>

</channel>
</rss>
