Det är ju inte bara mjukvara som folk kan dela med sig av. I dag tänkte jag peka på några andra områden.

Pedagogiska idéer och material är ett. Lärare lägger ofta ner sin själ på att få sina elever att förstå, men det är synd om varje lärare måste återuppfinna hjulet. Alastair Creelman vidHögskolan i Kalmar tipsar i sin blogg Flexspan om nätverket Dela! som i huvudsak vänder sig till lärare på alla stadier. http://flexspan.blogspot.com/2009/09/dela-ett-natverk-for-larare.html

Fotopedia är en kanal för fotografer att visa sina bilder och de kan avgöra med vilken licens bilderna distribueras. Kanske fritt och gratis för privat bruk, samtidigt som man tar betalt av dem som vill använda bilden kommersiellt. http://www.fotopedia.com/ ännu finns det bara klienter för Mac och Windows. Hoppas det kommer också för Ubuntu.

Musikbranchen behöver också ruskas om. Kanske av Severed Filth, som släpper sin metalskiva Denied By Reign för nerladdning. Bakom albumet står Jono Bacon, som inte är helt obekant i Ubuntu-sammanhang.



Ladda ner och dela med dig: http://www.severedfifth.com/releases/

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Musik, Foto, Dela, Severed Filth, Fotopedia



[Intressant?]      

Okej, nu ska vi ge oss på lite seriöst labbande i terminalen. Vi börjar med att skapa en mapp, eller "katalog" som terminalfolket ofta kallar det. På engelska heter det "directory". Det kan vara bra att lägga på minnet.

Observera! Kolla noga så att det inte finns någon mapp med det namnet innan, för då kan det hända onda saker!

Skapa en mapp 

urban@yoda:~$ ls labbmapp

ls: cannot access labbmapp: No such file or directory

Bra! Då är det namnet ledigt, vi skapar mappen.

urban@yoda:~$ mkdir labbmapp

Kommandots namn mkdir är en förkortning av make directory. Vi hoppar genast in i vår nyskapade mapp

urban@yoda:~$ cd labbmapp

Skriv gärna ett ls och förvissa dig om att den nyskapade mappen är tom.

Hämta en fil från webben

Nu ska vi hämta en fil att leka med. Det är den filen som jag klantade bort i den förra övningen, alltså första kapitlet av "Röda rummet".  Kommandot wget är ett väldigt vanligt och användbart program, som kan tanka enstaka sidor eller hela webbsajter.

urban@yoda:~/labbmapp$ wget http://runeberg.org/rodarum/01.html
--11:23:01--  http://runeberg.org/rodarum/01.html
           => `01.html'
Resolving runeberg.org... 130.236.254.104
Connecting to runeberg.org|130.236.254.104|:80... connected.
HTTP request sent, awaiting response... 200 OK
Length: 28,215 (28K) [text/html]

100%[====================================>] 28,215        --.--K/s             

11:23:01 (359.39 KB/s) - `01.html' saved [28215/28215]

urban@yoda:~/labbmapp$ less 01.html

Hmm, den ser lite knasig ut, få se om vi kan lista ut något om filens format. Frågetecken eller konstiga teckenkombinationer inom hakar ersätter åäö. Det måste vara fel filformat.

Ändra format på en fil

urban@yoda:~/labbmapp$ file 01.html
01.html: HTML document text

Okej, jag hittade inget väsentligt, men vet att Ubuntu helst vill ha ett format som heter UTF-8, så vi får chansa en aning. Vi konverterar filen från iso8859-1 till utf-8 och sparar resultatet i filen kapitel_1.

urban@yoda:~/labbmapp$ iconv -f iso8859-1 -t utf-8 01.html >kapitel_1

En koll med less visar att filen ser bättre ut. 

urban@yoda:~/labbmapp$ less kapitel_1

urban@yoda:~/labbmapp$ ls
01.html  kapitel_1
urban@yoda:~/labbmapp$

Nåväl, jag är inte helt nöjd med resultatet. Det är lite svårläst med en massa html-taggar i filen och googlar en smula och får tipset om ett program som heter html2text. Jag får en del andra tips också, ett som inte riktigt funkade med den här filen och ett som jag aldrig brydde mig om att testa. http://www.unix.com/linux/45584-how-remove-only-html-tags-inside-file.html. Kanske hade jag hittat något ännu bättre om jag hade googlet lite till.

urban@yoda:~/labbmapp$ html2text
Programmet "html2text" är för närvarande inte installerat.  Du kan installera det genom att ange:
sudo apt-get install html2text
bash: html2text: kommandot hittades inte

Installera programmet html2txt

Okej, det ingår tydligen inte bland standardprogrammen, men det ser ut att finnas i ubuntus förråd, så det går att installera väldigt enkelt. För att installera program måste vi höja upp vår behörighet till systemadministratören roots nivå. Det gör man med kommandot sudo. Observera att vi nu tar på oss superkrafter och därmed måste vara extra försiktiga med vad vi gör. Använd aldrig sudo om du inte vet vad du gör och tar det väldigt lungt!

Du måste skriva ditt lösenord. Tänk på att det inte syns någonting på skärmen när du skriver. Inga stjärnor eller "bomber" och självklart inte det lösenord du skriver.

urban@yoda:~/labbmapp$ sudo apt-get install html2text
[sudo] password for urban:
Läser paketlistor... Färdig
Bygger beroendeträd         
Läser tillståndsinformation... Färdig
Följande NYA paket kommer att installeras:
  html2text
0 uppgraderade, 1 nyinstallerade, 0 att ta bort och 0 ej uppgraderade.
Behöver hämta 87,6kB arkiv.
Efter denna åtgärd kommer ytterligare 270kB diskutrymme att användas.
Läs:1 http://se.archive.ubuntu.com hardy/main html2text 1.3.2a-3build2 [87,6kB]
Hämtade 87,6kB på 0s (283kB/s)
Väljer tidigare ej valt paket html2text.
(Läser databasen ... 159492 filer och kataloger installerade.)
Packar upp html2text (från .../html2text_1.3.2a-3build2_i386.deb) ...
Ställer in html2text (1.3.2a-3build2) ...

urban@yoda:~/labbmapp$

Kommandot html2text har jag aldrig använt förut, så jag konsulterar programmets manualsida med kommandot man html2txt först, men det tar vi upp en anan gång.

Nu måste vi tanka filen igen, men det gör ju inte så mycket i dessa bredbandets tidevarv.Observera att vi nu helt rått sabbar den gamla versionen av kapitel_1 igen! Ingen skada sked dock eftersom vi har råmaterialet kvar. 

Hämta en webbsida som text

urban@yoda:~/labbmapp$ html2text http://runeberg.org/rodarum/01.html > 01.txt
urban@yoda:~/labbmapp$ iconv -f iso8859-1 -t utf-8 01.txt >kapitel_1
urban@yoda:~/labbmapp$ less kapitel_1

Nu tror jag det räcker för en stund. Vi bör nu ha en fin läsbar version av det första kapitlet i vår mapp. Nästa gång ska vi leka lite med den filen. Vi har nu skapat en mapp, laddat hem en fil från en webbsida, konverterat den till ett annat format, förvandlat oss till superanvändare, installerat ett program, laddat hem filen igen och sedan återigen konverterat filen.

Jag ser att ett och annat kan vara relativt krångligt. Kommentera och fråga om det blir för svårt eller om något av det vi gör inte funkar för dig. Jag vill gärna att alla som är intresserade också hänger med.

Säkert finns det också mer än ett sätt att göra saker. Kanske kommer någon läsare med några tips.

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Unix, Linux, Ubuntu, terminalen, kommandon, mkdir, wget, iconv, html2txt, apt-get, sudo

 

[Intressant?]      

Dags att ta fram pekpinnen och rottingen. Terminalen är inget för veklingar och klantskallar. Hittills har vi för all det gjort tämligen ofarliga saker, men oftast kräver terminalen att du vet vad du gör. Det finns ingen ångervecka, sällan några varningar och ingen papperskorg. Tar du bort en fil är den borta. Tar du bort alla filer får du installera om datorn och ta om bilderna från barndopet. Ja, ja, har ni en unge vet ni ju hur man gör!  Det är inget jag tänker förklara här.

Ta alltså en backup på alla oersättliga filer eller fixa en särskild dator att labba på. Ja, en backup är inte så dum att ha i alla fall, för hårddiskar går sönder förr eller senare. Men viktigast av allt är att tänka innan man trycker på Enter-tangenten.

Nå, det här låter lite kärvt och det är kärvt. Många bra verktyg och uppfinningar är också farliga om man gör fel. Tänk bara på en yxa eller en cirkelsåg. Passar man sig inte kapar de lika gärna fingrar som de klyver ved eller kapar bräder.  Eller se på bilen eller dynamiten -- fullständigt livsfarliga -- men också väldigt användbara. Jag hörde om nå'n som sydde sig i fingret med symaskin -- aaaaj!

Vid prompten riskerar du knappast liv och lem, men som sagt, passar du dig inte kan du göra datorn så obrukbar att den kräver ominstallation och samtidigt radera både familjealbum och hustruns roman eller avhandlingen som är nästan klar.

Låt mig visa ett exempel:

urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l
totalt 28
-rw-rw-rw- 1 urban urban 24451 2006-04-17 05:13 kapitel_1
-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:13 mall

Här har vi första kapitlet på romanen och en liten mallfil. Detta är vad jag vill göra:

urban@yoda:~/labbmapp$ cp mall kapitel_2
urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l
totalt 32
-rw-rw-rw- 1 urban urban 24451 2006-04-17 05:13 kapitel_1
-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:37 kapitel_2
-rw-r--r-- 1 urban urban   641 2008-08-05 11:13 mall

Då fick vi på köpet lära oss ett nytt kommando nämligen cp, som kopierar (copy) en originalfil och skapar en kopia. cp original kopia. Så enkelt är det. Då har vi mallgrunkset i filen kapitel_2 och kan börja författa.

Men antag då att jag har en dålig dag. Kanske har druckit en pilsner för mycket, kanske låter mig störas av någon i omgivningen, kanske  stressar. Plötsligt blir det så här i stället:

urban@yoda:~/labbmapp$ cp mall kapitel_1 
urban@yoda:~/labbmapp$ ls -l
totalt 8
-rw-r--r-- 1 urban urban 641 2008-08-05 11:42 kapitel_1
-rw-r--r-- 1 urban urban 641 2008-08-05 11:41 mall
urban@yoda:~/labbmapp$ 

Jävlar, jävlar, jävlar! En månads skrivarmöda har ersatts av en mallfil som man knåpar ihop på en kvart, en halvtimme om man måste läsa på lite. Jämför filstorlekarna! Den gamla kapitel_1 var på 24451 byte och den nya är på 641.

Nåväl, den här gången var det fejk. Visserligen var det stor litteratur jag sabbade, men inte oersättlig, det var första kapitlet av Strindbergs "Röda Rummet", men den finns att tanka på nätet tack vare Projekt Runeberg. http://runeberg.org/rodarum/01.html

Jag vill förstås inte skrämma bort dig, men från och med nu kör vi då och då med "skarp ammunition".  Det gäller att undvika att skjuta sig i foten. Med detta i minnet är terminalen fortfarande ett fantastiskt verktyg.

Trots att jag har försökt hålla ett lågt tempo ser jag att det är en hel del saker vi har lärt oss och en liten repetition kan vara på sin plats. Känns den här repetitionen för kortfattad kanske det är bra att gå tillbaks till någon av de tidigare "lektionerna"

Vi har lärt oss att köra program

firefox - kör programmet Firefox

gimp & - kör programmet Gimp i bakgrunden (så att man får tillbaks prompten)

Ja, prompten, det var den här makapären

urban@yoda:~$


Vi har relativt grundligt lärt oss att byta katalog

cd  -- hoppa tillbaks till den egna hemmappen

cd .. -- hoppa ett steg upp i filträdet

cd -  -- hoppa tillbaka till katalogen där du var innan

cd / -- hoppa till filträdets rot

cd /etc -- hoppa till en viss katalog

pwd -- visar var vi är

Sökvägen kan vara absolut. Det betyder att den utgår ifrån roten och börjar med /. En relativ sökväg  börjar där du är och skrivs aldrig med snedstreck som första tecken.


TAB-tangenten

kan du använda för att be skalet komplettera. Två tryck och du får alternativ

Återvinning

Använd uppåtpil (bland piltangenterna) för att bläddra bland gamla kommandon.

Vänster- och högerpil för att gå runt i de sparade kommandona

"Suddknappen" eller [Delete] för att ta bort.

[Ctrl]+[K] -- tar bort allt till höger om markören.
[Ctrl]+[Y] -- klistra in
[Ctrl]+[R] -- sök bland gamla kommandon

Lista filer och mappar och titta inuti

ls    -- lista filer och mappar där du är
ls /etc/X11/ -- lista filer i en utpekad katalog
ls -l -- lång (detaljerad) lista.
ls -a -- lista även dolda filer
ls -la -- detaljerad lista med även dolda filer.

less /etc/passwd -- titta på innehållet i filen

grep urban /etc/passwd -- leta efter ordet "urban" i filen.

ls /etc | less -- gör lång utskrift mer läsbar.

Ja, snart nog kommer det lite nytt också. Repetera och ha tålamod så länge.

- Boken var bättre än filmen.

Hur ofta har du inte hört den kommentaren och rent av kläckt ur dig den själv när du sett någon filmatiserad roman. Och hur skulle filmarna på en och en halv timme eller så kunna få med alla känslor, tankar och nyanser som ryms i en tjock och välskriven bok? I vissa fall är text överlägsen bilder, det är i alla fall min uppfattning, som ligger till grund för min lilla bloggserie om terminalen. Det är inte för sent att hänga på.

När det blir fel

Några saker har du nog upptäckt på egen hand. Gör man fel blir det fel och då brukar man få ett felmeddelande. Det kan se ut så här:

    urban@yoda:~$ cd /tjosan/hoppsan
    bash: cd: /tjosan/hoppsan: Filen eller katalogen finns inte

Eller så här:

    urban@yoda:~$ cede /etc
    bash: cede: kommandot hittades inte
    urban@yoda:~$

Försöker du göra cd till en katalog som inte finns får du ett felmeddelande. Men fundera på den här:

    urban@yoda:~$ cd /ETC
    bash: cd: /ETC: Filen eller katalogen finns inte
    urban@yoda:~$ cd /etc
    urban@yoda:/etc$

Linux och Unix är vad man brukar kalla case sensitive, det vill säga det spelar roll om man använder stora eller små bokstäver. Det gäller kommandon, filnamn, mappnamn osv. Vill man följa traditionen använder man nästan bara små bokstäver överallt. Så länge du bara använder cd, pwd och ls kan det i alla fall inte hända något farligt, så det gör inget om du gör fel.

Längre fram i kursen går jag in på lite farligheter och då gäller det att "hålla tungan i rätt mun". Kommandoraden är kraftfull, det betyder att man kan göra mycket nytta på kort tid, men vet man inte vad man gör kan man sabba mycket också.

Återvinning

Att återvinna och återanvända är ju inne, "vintage" säger en del, miljövänligt och så där och naturligtvis kan du återanvända dina kommandon också. Använd uppåtpil (bland piltangenterna) för att bläddra bland gamla kommandon. Vänster- och högerpil för att gå runt i de sparade kommandona och "Suddknappen" eller [Delete] för att ta bort. Vill du ta bort allt till höger om markören trycker du på [Ctrl]+[K] och vill du sedan klistra in detta trycker du [Ctrl]+[Y]. (Lite knepigt val av snabbtangenter, kan man tycka, men det har sina rötter långt innan Apple hittade på [?]+[X] och [?]+[V], som sedan anpassats till PC-tangentborden hamnade i Windows.). Du kan söka i gamla kommandon också med [Ctrl]+[R]

Mer om ls

Kommandot ls kan du anpassa på lite olika sätt, dels genom att påverka vad det ska skriva ut om varje pryl, men också genom att välja vad som ska skrivas ut. Skriver man ls - l (litet L, litet S, mellanslag, minus, litet L), får man en lång lista med ganska fyllig information om varje fil och mapp:

    urban@yoda:~$ ls -l
    totalt 48
    drwxr-xr-x 9 urban urban 4096 2008-05-17 21:45 awn-extras
    lrwxrwxrwx 1 urban urban   38 2008-05-22 21:09 Bilder -> /media/disk/home/urban/Bilder/08Bilder
    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Dokument
    lrwxrwxrwx 1 urban urban   26 2008-04-24 16:03 Examples -> /usr/share/example-content
    -rw-r--r-- 1 urban urban    0 2008-07-16 17:13 foo
    -rw-r--r-- 1 urban urban  421 2008-07-16 17:14 färgkurva.txt
    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Mallar
    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Musik
    -rw------- 1 urban urban    0 2008-07-11 16:25 nohup.out
    drwx------ 2 urban urban 4096 2008-06-24 22:52 PDF
    drwxr-xr-x 4 urban urban 4096 2008-06-29 16:00 Photos
    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Publikt
    drwxr-xr-x 7 urban urban 4096 2008-06-28 22:23 Skrivbord
    -rw-r--r-- 1 urban urban 7483 2008-06-04 23:22 vet ej.odt
    drwxr-xr-x 2 urban urban 4096 2008-04-24 16:08 Video
    urban@yoda:~$

Vi är inte riktigt framme vid att kunna tolka allt som kommer ut än, men det har med rättigheterna till filer respektive mappar, ägare, grupp, storlek och senaste ändring att göra. Det första tecknet är d för mappar (directory) och l för länkar, (=genvägar).

En del filer är dolda. Dem ser man också med ett ls -a  (all). Dolda filer är ofta inställningsfiler till olika program osv. Deras filnamn börjar med en punkt.

    urban@yoda:~$ ls -a
    .              Examples         .icons               Skrivbord
    ..             .fontconfig      .inkscape            .ssh
    .adobe         foo              .local               .sudo_as_admin_successful
    awn-extras     färgkurva.txt    .macromedia          .sugar
    .bash_history  .gconf           Mallar               .themes
    .bash_logout   .gconfd          .mozilla             .thumbnails
    .bashrc        .gimp-2.4        Musik                .transmission
    Bilder         .gkrellm2        .nautilus            .Trash
    .bzr.log       .gksu.lock       nohup.out            .update-manager-core
    .cache         .gnome           .openoffice.org2     .update-notifier
    .compiz        .gnome2          PDF                  .wapi
    .config        .gnome2_private  Photos               vet ej.odt
    .dbus          .gnupg           .profile             Video
    .dmrc          .gstreamer-0.10  Publikt              .vlc
    Dokument       .gtk-bookmarks   .pulse               .Xauthority
    .emacs.d       .gvfs            .pulse-cookie        .xsession-errors
    .esd_auth      .hplip           .recently-used
    .evolution     .ICEauthority    .recently-used.xbel
    urban@yoda:~$

Det finns förstås inget som hindrar att man kombinerar de båda möjligheterna:

    urban@yoda:~$ ls -la
    drwxr-xr-x 48 urban urban    4096 2008-07-16 17:13 .
    drwxr-xr-x  4 root  root     4096 2008-06-04 22:50 ..
    drwx------  3 urban urban    4096 2008-04-25 06:34 .adobe
    drwxr-xr-x  9 urban urban    4096 2008-05-17 21:45 awn-extras
    -rw-------  1 urban urban    2798 2008-07-14 16:49 .bash_history
    -rw-r--r--  1 urban urban     220 2008-04-24 16:03 .bash_logout
    -rw-r--r--  1 urban urban    2928 2008-04-24 16:03 .bashrc
    (klippt bort lång lista)

Du kan också välja att lista bara vissa filer, till exempel alla som slutar på txt

    urban@yoda:~$ ls -la *txt
    -rw-r--r-- 1 urban urban 421 2008-07-16 17:14 färgkurva.txt

Stjärna är ett så kallat jokertecken som ersätter ett eller flera tecken. Det finns fler sådana tecken, men det är nog ämne för en särskild blogg.

Man behöver inte bara lista filer just där man är utan det kan man göra lite varsomhelst:

    urban@yoda:~$ pwd
    /home/urban
    urban@yoda:~$ ls /etc/X11/
    app-defaults             rgb.txt  xorg.conf    Xresources  Xsession.options
    cursors                  X        xorg.conf.1  xserver     Xwrapper.config
    default-display-manager  xinit    xorg.conf.2  Xsession
    fonts                    xkb      xorg.conf.3  Xsession.d
    urban@yoda:~$

Titta på filer

Det blir ju tråkigt i längden att kolla runt bland alla filer utan att göra något med dem, så vi ska se om vi kan titta inne i filerna. Vi håller oss fortfarande till snälla kommandon, som inte ändrar något. Kommandot less kommer då väl till pass, eftersom det just visar upp en textfil utan att ändra den. Bläddra med nedåtpil och uppåtpil. Du stänger det programmet med [Q].

    urban@yoda:~$  less /etc/passwd

Namnet less låter lite lustigt, men det finns en sämre föregångare, som heter more. Less is more ;-)

Du kan också söka efter rader med ett visst ord i inuti en fil. Här söker jag efter mitt namn i filen /etc/passwd:

    urban@yoda:~$ grep urban /etc/passwd
    urban:x:1000:1000:Urban Anjar,,,:/home/urban:/bin/bash

(Byt ut urban mot ditt användarnamn på maskinen)

Trolleri med less

Ibland ger ett kommando en väldigt lång utskrift på terminalen. Då kan man använda less på ett lite annat sätt. Hur det funkar väntar jag med att förklara, för det är lite magiskt.Tecknet | får du fram med [AltGr]+[>].

    urban@yoda:~$ ls /etc | less

Kom gärna med önskemål om kommandon jag ska ta upp eller något speciellt du vill använda terminalen till. Jag kan inte allt förstås, men jag kan försöka...

Läs även andra bloggares åsikter om Linux, Ubuntu, kommandon, terminalen

[Intressant?]    

Jag bloggar här hos PC för Alla, för att jag tror det är ett bra sätt att nå människor som jag vill nå. Folk som kör Windows, men som kanske letar efter ett alternativ. En del häcklar mig för det valet och tycker att stället osar kvällstidning, men det struntar jag i och god pedagogik kräver förenklingar ibland, både i bloggar och redaktionell text.

Men visst tar det emot ibland att blogga här. Arbetsmiljön rent tekniskt är inte den bästa. Tänkte ta upp några saker:

1) Varför så mycket "luft" ovanför bloggen? Det där hände nån gång i somras. Trodde först det hade blivit något knas med min Firefox i Ubuntu, men nu har jag sett sammaelände i Firefox på Mac och i Internet Explorer 7 på XP i alla fall och inte bara när jag är inloggad. Cirka en decimeter vitt tomrum innan själva bloggen börjar.

2) Vardör ingen möjlighet att redigera sidan som HTML. Väldigt svårt att fixa till om det råkar komma in några skräptecken på sidan.

3) Pingning av nyligen.se funkar inte även om man kryssar i automatisk pingning.

4) Inte går det heller att klistra in knappar till bloggsajter eller någon annan finess man vill ha vid sin blogg.

5) Statistiken är ju inte heller vidare välutvecklad. Man vill ju lära känna sina läsare. Hur hittar de hit och vad läser de? Antal läsare per dag och vecka kan man se, men läser de det senaste eller hittar de gamla godingar?

6) Inte finns det heller några vidare möjligheter att skapa ett personligt utseende på sidan.

Sen sneglar man ju lite avundsjukt på bloggkolleger som har annonser och kanske drar in en liten hacka till korv och potatismos. Tidningen drar säkert in en slant i annonsintäkter tack vare oss bloggare, men de stålarna ser vi inget av.

Flera av mina bloggkolleger på PC för Alla verkar ha tappat sugen eller kanske dragit någon annanstans. Vad drar redaktionen för slutsatser? Vad tycker ni läsare?

Okej, förra gången nosade vi på kommandona cd och ls och eftersom det förmodligen är de kommandon de flesta använder mest, ska vi gräva lite djupare, men först en liten tur i GNOMEs filbläddrare.

Öppna Platser>Hemmapp och klicka sedan på uppåtpilen så många gånger det går innan den blir grå. Du har då kommit till filsystemets rot, ungefär samma sak som C:\ i en Windowsmaskin. Blanda nu inte ihop detta stället med superanvändaren root, som vi kommer att snacka om längre fram.

Roten brukar sägas vara längst upp i filträdet. Som biolog kan man ju ha sina dubier om sådana träd, men det är bara att acceptera. Datorer har knepiga träd med roten längst upp!

Okej, vi ska ta oss till samma ställe med terminalen. Starta den, Program>Tillbehör>Terminal och skriv cd / vid prompten och tryck på Enter. Observera att det ska vara mellanslag mellan cd och snedstrecket och att snedstrecket är vänt "åt rätt håll", samma som i ett bråkstreck. Kör ett ls, för att verifiera att du ser ungefär samma saker som i filbläddraren.

    urban@yoda:~$ cd /
    urban@yoda:/$ ls
    bin    dev   initrd          lib         mnt   root  sys  var
    boot   etc   initrd.img      lost+found  opt   sbin  tmp  vmlinuz
    cdrom  home  initrd.img.old  media       proc  srv   usr  vmlinuz.old
    urban@yoda:/$

Lägg märke till katalogen /etc, som innehåller alla gemensamma inställningar för Linux.  Vi kommer nog att pilla där en del längre fram i den här serien, men ta gärna en tjuvtitt:

    urban@yoda:/$ cd /etc
    urban@yoda:/etc$ ls
    acpi                    gnome-vfs-2.0         pango
    adduser.conf            gnome-vfs-mime-magic  papersize
    adjtime                 gre.d                 passwd
    aliases                 groff                 passwd-
    alternatives            group                 pcmcia

    (klippt bort lång lista)

När man knatat runt så där i filträdet är det inte underligt om man blir lite förvirrad och undrar var man hamnat. Det finns lösningar på det. Kommandot pwd talar om vilken katalog (mapp) du befinner dig i. pwd är en förkortning av print working directory.


    urban@yoda:/etc$ pwd
    /etc

Det finns faktiskt ett enklare sätt också. Titta på prompten, så står det där hela tiden:  urban@yoda:/etc$. Det där sista knepet beror dock på hur prompten är inställd, men det där utseendet är standard i Ubuntu. Låt osss passa på att titta på de andra delarna: Först står det vem du är inloggad som, sedan vilken dator, sedan sökvägen och sist ett dollartecken, som talar om att du är inloggad som en vanlig användare.

För att komma tillbaka till hemmakatalogen räcker det med att skriva cd. Vill du komma tillbaka till den katalog du var i förut är det bara att skriva cd -.

    urban@yoda:/etc$ cd
    urban@yoda:~$ pwd
    /home/urban
    urban@yoda:~$ cd -
    /etc
    urban@yoda:/etc$ pwd
    /etc

Du kan kliva runt i små steg:

    urban@yoda:~$ cd /
    urban@yoda:/$ cd etc
    urban@yoda:/etc$ cd X11/

Eller ta jättekliv på en gång:

     urban@yoda:/etc/X11$ cd /home/urban/Photos/2008/

(Just den mappen har du kanske inte i din dator. Knalla till en mapp som du har)

När du skriver långa kommandon som det sista har du stor hjälp av att trycka på TAB-tangenten ibland, för då fyller skalet i automatiskt om det kan avgöra vad det ska stå. tryck två gånger får du alternativ. TAB är tangenten med pilar på till vänster om [Q]. Ungefär så här alltså: cd /ho[TAB]ur[TAB]Ph[TAB]2[TAB]8, det ser inte klokt ut i text, men prova och du kommer att märka att det underlättar alldeles enormt

Sökvägen i det senaste kommandot är absolut. Det betyder att den utgår ifrån roten och börjar med /.

Är du redan en bit på vägen blir det kortare och enklare att använda en relativ sökväg, som börjar där du är. En relativ sökväg börjar aldrig med /:

    urban@yoda:~$ cd Photos/2008
    urban@yoda:~/Photos/2008$

Det känns som att det blev nog mycket för idag, så vi sparar fördjupningen av ls till en annan gång. Öva nu vidare på att knalla runt i filträdet. Glöm inte cd .. som vi lärde oss förra gången och som klättrade upp en gren i trädet, till katalogen ovanför.

    urban@yoda:~/Photos/2008$ cd ..
    urban@yoda:~/Photos$ cd ..
    urban@yoda:~$

Jo, en sak till förresten.  ~, tilde, är den egna hemmakatalogen, så i mitt fall är ~ samma sak som /home/urban.

Öva nu riktigt duktigt innan nästa avsnitt, som kommer att handla bland annat om vad som händer när du skriver fel, mer om ls och ett par nya och riktigt användbara kommandon som heter så konstigt som less och grep.  Kan du räkna ut vad de gör är du nog överkvalificerad för den här kursen.

Läs även andra bloggares åsikter om Linux, Ubuntu, kommandon, terminalen

[Intressant?]    

Kan man säga cykelskjulning, att cykelskjula?

Bikeshedding är det fenomenet att folk kan diskutera trivialiteter och detaljer länge och väl, eller snarare illa, med stora ord, mycken propaganda och en och annan spark i skrevet, medan stora, komplexa och avgörande frågor ofta förbigås utan diskussion. Ordet har sitt ursprung i BSD-kulturen och ett berömt mail från Poul-Henning Kamp.

Mailet finns återgivet på http://red.bikeshed.org/, http://black.bikeshed.org/ eller vilken färg du nu kan föredra.

Nåväl, BSD-folket har lånat uttrycket från Parkinson's law of Triviality från 1957. http://en.wikipedia.org/wiki/Color_of_the_bikeshed

Nå, ska man säga "bikeshedding" också på svenska eller kan man tillåta sig att översätta det till cykelskjulning? Jag hittade inte den översättningen med Google, men vänta bara, de hittar snart det här inlägget. Cikelställningsdiskussion hittar jag 57 länkar till. Jag antar att det betecknar samma fenomen.

Läs även andra bloggares åsikter om bikeshedding, cykelskjulning, cykelställsdiskussion, språk, svenska

[Intressant?] 

EDIT: Lite pinsamt i en språkblogg, men jag råkade skriva "cikelställningsdiskussion", menade förstås "cykelställsdiskussion".

Terminalen och det grafiska gränssnittet är i mångt och mycket samma sak. Det är två olika verktyg för att komma åt att styra din dator, köra program, kolla på dina filer, flytta dem, kopiera dem, radera dem osv.

Två verktyg, det var förstås en sån där pedagogisk överförenkling. Du vet säkert redan att du kan välja mellan KDE, GNOME och en del annat på den grafiska kanten. På motsvarande sätt kan du i terminalen välja mellan olika skal. Själv har jag egentligen bara brytt mig om ett av dem, nämligen bash och det håller jag mig till här också, men ha i bakhuvudet att det finns mer att välja på.

I terminalen jobbar du alltså oftast i något som vi kallar ett skal, "shell" på utrikiska. Du jobbar där genom att skriva kommandon på tangentbordet. Du har inte mycket nytta av musen i det här läget så göm den en stund. Innan ditt kommando är klart, du kan sudda och fixa till det. När det är klart ber du datorn utföra det genom att trycka på Enter.

När kommandot, som är ett litet program, har körts får du ibland något slags meddelande på skärmen. Frågar du till exempel vilka filer som finns i en viss katalog får du förstås en lista på dem. Går det fel på något sätt får du ett felmeddelande på skärmen. Har du bara bett datorn göra något, så gör den det stilla och tyst och du får oftast inget som helst meddelande.

När du startat terminalen (Program > Tillbehör > Terminal) du att det redan står lite text och några krumelurer. Det är prompten, som visar att skalet är berett att ta emot kommandon från dig. Prompten kan se lite olika ut. Min ser ut så här:

    urban@yoda:~$

Du kan om du vill starta välkända grafiska program från din terminal, till exempel så här:

    urban@yoda:~$ firefox

Du skriver då alltså firefox på tangentbordet och trycker på Enter.

På motsvarande sätt kan du starta fler favoriter, som gimp,  och oowriter. Du kommer att upptäcka att flera program "snor" prompten och behåller den tills du stängt av programmet. Det beteendet kan du undvika genom att sätta tecknet & efter kommandot och därmed begära att programmet ska köras i bakgrunden (mer om detta vid ett senare tillfälle). Så här alltså:

    urban@yoda:~$ gimp &

Ibland vill man köra ett program som inte finns upplagt i någon meny, då kan ovanstående knep vara bra. Likaså är det ofta ett bra felsökningstips, för om programmen startas från terminalen får man ofta bra felmeddelanden.

I andra fall är det olika program i terminalen och i GNOME, men du känner nog ändå igen att det programmen gör är ungefär de samma.

Prova att gå till  Platser > Hemmapp i GNOME. Skriv samtidigt ls vid prompten och tryck på Enter. Ett litet L och ett litet S alltså, och jämför det du får fram.

    urban@yoda:~$ ls
    awn-extras  Dokument  färgkurva.txt  Musik      PDF     Publikt    vet ej.odt
    Bilder      Examples  Mallar         nohup.out  Photos  Skrivbord  Video
    urban@yoda:~$

Jag antar att du kan se ungefär samma saker på båda ställena. Då vet du hur man listar filer och mappar vid terminalen och det är en bra början. ls är just en förkortning av list. De flesta kommandona i Linux är väldigt korta och skrivna med små bokstäver (gemener).

Dubbelklicka på någon mapp i  GNOMEs filbläddrare, jag väljer Photos och hittar två mappar där. Nu ska vi göra samma sak i terminalen:

    urban@yoda:~$ cd Photos
    urban@yoda:~/Photos$ ls
    2004  2008
    urban@yoda:~/Photos$

Då ska vi bara ta oss tilbaka till utgångsläget. I GNOMEs filbläddrare klickar jag på pilen Upp. I terminalen skriver jag cd .. , alltså ett cd (change directory) följt av mellanslag och två punkter. För att visa att jag kommit tillbaks skriver jag ett ls också, men det är egentligen onödigt. cd .. leder dig till katalogen ovanför den du befinner dig i.

    urban@yoda:~/Photos$ cd ..
    urban@yoda:~$ ls
    awn-extras  Dokument  färgkurva.txt  Musik      PDF     Publikt    vet ej.odt
    Bilder      Examples  Mallar         nohup.out  Photos  Skrivbord  Video
    urban@yoda:~$

Öva nu på kommandona ls och cd. Jag kommer snart med lite mer om dem och lite angränsande kommandon, men det är bra om de där två "sitter i fingrarna" först.

Läs även andra bloggares åsikter om Linux, Ubuntu, kommandon, terminalen

[Intressant?]      

Jag har rensat lite bland länkarna. Bloggare som inte orkar lägga en länk hit slipper också trafik härifrån. Givetvis ska vi ubuntubloggare ge varandra lite draghjälp, men det måste vara lite ömsesidighet i det.

Nåväl, har jag missat din länk, eller om du just lagt till en, droppa mig en rad, så fixar jag en länk till dej.

Sen länkar jag förstås vid citat och kanske ett och annat nytt fynd.

Har just undervisat i ordbehandling och kalkyl. Måste erkänna att det tar lite av musten ur en - jag menar hur kul är det egentligen, men som lärare är det en plikt att sprida entusiasm för ämnet. Man märker också att också studenter som anser sig rätt duktiga på och intresserade av datorer har en hel del att lära om Word och Excel.

Ja, det är ju förstås synd att vi inte kör OpenOffice.org i stället. Men några bra samtal om Linux och öppen källkod blev det i en paus.

Naturligtvis kör jag också min yxgubbe: Varför är det så svårt, det där med "data"

När det gäller just kontorsprogrammen och framför allt de fria varianterna har jag hittat en duktig bloggare, nämligen Påvels blogg, http://pavel.frimix.se/. Där hittar du massor om OpenOffice.org, AbiWord, hur man jobbar med pdf och en trevlig nyhet för mig: Zotero, som tydligen är en fri referenshanterare, alltså ett alternativ till EndNote, som verkar funka  på Linux, Mac och Windows och med både MS Office och OpenOffice.org.

Får väl också passa på att det finns ett bra ställe att ställa sina frågor om OpenOffice.org med flera: http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=224

Läs även andra bloggares åsikter om Kontorsprogram, MS Office, OpenOffice.org, öppen källkod, fria program, Ubuntu

[Intressant?]

Jag kanske ska påpeka att terminalskolan som drog igång i går också gärna tar emot elever bland er som kör Mac, liksom för er som kör andra linuxdistar än Ubuntu.

Något enstaka exempel kommer kanske att vara ubuntuspecifikt, men det allra mesta komer att funka alldeles likadant om du råkar köra någon annan Linux eller om du kör Apples MacOS X. 

Microsofts nya PowerShell har däremot en helt annan syntax, så ni som vill lära er det kommer inte vara mycket hjälpta av min skola. Däremot finns det en del andra lösningar för er som kör Windows, som exempelvis Cygwin (http://www.cygwin.com/)

 

Missade du den första lektionen? Den finns här:

Ta kommandot - terminalen från början (1)

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Linux, Ubuntu, Apple, Microsoft, kommandon, terminalen

[Intressant?]

Att mjukvarujätten Microsoft börjat bli lite bekymrad över att inte bara Apple utan också Linux (och då inte minst Ubuntu) börjat knapra åt sig marknadsandelar har vi noterat tidigare.

Nu trimmar man butiksbiträden på en utbildning kallad ExpertZone, men argumenten känns lite unkna. Man snackar om problem som kanske Linux hade för tre-fyra år sedan. I alla fall känner jag som ubuntu-användare inte igen mig i de påstådda bristerna.

Allt funkar kanske inte perfekt alltid, men det gör det minsan inte i Windows eller MacOS heller.

Nåväl, kampanjen ledde i alla fall till en den buzz på nätet:

• http://opensource.idg.se/2.1014/1.244704/bildspel-microsofts-lackta-anti-linux-utbildning?
• http://blogg.idg.se/openforce/entry.jsp?messid=12156

Läs även andra bloggares åsikter om Microsoft, Linux, Ubuntu, ExpertZone
[Intressant?]

-En stor stark försöker jag säga, men musiken i lokalen är för hög, så bartendern kan inte höra. I stället måttar jag med armarna, som den värsta storfiskare och spänner sedan mina taniga biceps för att med teckenspråk antyda vad det var jag ville ha. Efter några försök fattar bartendern vad det är jag vill ha.

Det är knepigt med teckenspråk. Ska jag beställa en liten Pilsner Urquell, en stor Guinnies, en skål med chilinötter och en tallrik med små korvar måste jag använda ord, och det är så vi människor oftast kommunicerar med varandra. Med ord.

Så har människor och datorer också kommunicerat med varandra för det mesta. Så kom någon på att använda teckenspråk i stället. Peka, klicka, dra och det funkar riktigt bra för det mesta. I alla fall till enkla saker. Så bra att Apple ett tag tog bort möjligheten att "prata" med datorn och så bra att Microsoft lät sin kommandotolk förbli på nästan samma nivå som på den gamla DOS-tiden.

Linux och Unix har i alla tider hållit fast vid möjligheten att "prata" direkt med datorn och den möjligheten har utvecklats och förfinats under årens lopp. Nu har också Apple återinfört terminalen, för det är ju faktiskt någon sorts Unix på deras datorer också. Microsoft har vaknat till och moderniserat sina kommandoverktyg.

Samtidigt har "teckenspråket", möjligheten att med ikoner, kryssrutor och liknande verktyg förfinats. I moderna linuxvarianter, som Ubuntu, kan man utföra alla normala vardagssysslor med grafiska verktyg. Detta till glädje för alla som inte vill lära sig prata med datorn. De grafiska verktygen funkar så bra att en och annan missar att det också finns ett annat, kraftfullare sätt att arbeta med sin dator.

Jag skriver "kan utföra" och "normala vardagssysslor". Vill man jobba snabbare och effektivare och göra mer avancerade saker behöver man ofta ta till terminalen. Likaså öppnar terminalen möjligheter att automatisera tråkigt jobb och att fjärrstyra datorn när du är någon annanstans.

Du som bara surfar, mailar och ordbehandlar vid din dator kan antagligen sluta läsa här, men du som har ett genuint intresse för datorer, jobbar med datorer eller funderar på en sådan karriär bör öppna ögonen för terminalen och föja min serie.

Det kommer en fortsättning. I väntan på denna läs:

 http://www.cryptonomicon.com/beginning.html

 

 

 

Läs även andra bloggares åsikter om Linux, Ubuntu, Apple, Microsoft, kommandon, terminalen

[Intressant?]      

 

Tidigare publicerad på Ubuntu-se.org. Aningen omarbetad

Nåväl, vovvar brukar inte vara så vidare värst bra på att massera tangentbord, men ändå har många varit påfallande anonyma och dolt sig bakom fantasifulla nicknames och avatarer. Men det var förr.

Jag gissar att det där hemlighetsmakeriet delvis har sina rötter i lite ljusskyggare nätaktiviteter. De som pysslar med intrång, upphovsrättsbrott och liknande, vill naturligtvis inte skylta med sitt riktiga namn. Men bruket har varit utbrett också i seriösa sammanhang.

Nåväl, jag hängde en del på KOM, ett system som föregick BBS- och forumvågorna, för tjugofem- trettio år sedan och där gällde riktigt namn, inget annat kom på fråga.

Nu börjar de riktiga namnen komma tillbaka. Facebook och liknande ställen går före och man har konstaterat att de som uppträder under riktigt namn också uppträder seriösare och har högre kvalitet på det de skriver.

"Ju mer riktig identitet man har med bild och namn desto bättre innehåll brukar man bidra med. Jag tror att detta skulle gynna kvaliteten och minska det »abuse« som finns. För det kommer uteslutande från anonyma personer, säger Andreas Aspegren, communitychef på Aftonbladet med ett förflutet bland annat som chefredaktör och produktchef för Passagen."

Kanske ett tips till communities som behöver rensa upp bland troll och flamewars?

Finally, a few things not  to do.
- Don't use a silly, grandiose user ID or screen name.
(...)

Rric S Raymond,

Nu är vi oss själva på webben

How to become a hacker*

-----
*Obs! Titeln till trots en seriös handledning till fullkomligt legala och legitima aktiviteter

Jag måste erkänna att jag inte ofta läser de så kallade kvällstidningarna. - Vad kallar man dem nuförtiden, när de kommer ut på morgonen? "Tabloidpress" funkar inte heller, sedan även seriösa tidningar anammat tabloidformatet.

Nåja "Sexmord på storbystad kändis" och "Tuttchock - BILDER", jag förstår att såna nyheter är marknadsavdelningens våta drömmar - säljer lösnummer och klick, men det är inte det viktigaste man kan läsa.

Nåväl, i sommar har Expressen haft en väldigt skarp penna på ledarredaktionen. Av skäl som jag redogjort för har jag totalt missat det. Jag talar om Johanna Nylander. Läs åtminstone Johanna Nylander: Microsoft hotar vår demokrati.

Vi har ju i åratal tjatat om Bugg #1, och det är skönt att få medhåll från ledarplats.

Jag menar alla som läser här har säkert försökt förklara för nån moster, eller rent av för kunder eller elever och ju mer man delar med sig av sin visdom om CPU, OSI, IO, C++, RAM, USB, GNU, TCP, BSD,  IP, GUI och CLI desto mer förvandlas lärjungens fejs till nåt som påminner om en fågelholk. Och ett tu tre har offret ursäktat sig och smitit undan.

Och ärligt talat, vem bryr sig, som inte har några vettiga "krokar" att hänga upp de nya kunskaperna på.

Ändå behöver de ju lära sig de små liven. Som tjejen som kom in till mig med andan i halsen och hade förlorat sin uppsats - den handlade säkert om något svårt och hon hade säkert jobbat skitlänge med den. Jag frågade var hon hade sparat den, och hon svarade "i Word". Jag upprepade frågan med ett lite tydligare "VAR?" och hon upprepade bestämt: "I WORD!" Inför detta bestämda yttrande var det bara att följa med på uppsatsjakt.

Jag har alltmer blivit övertygad om att man måste ge nya och osäkra datoranvändare en enkel metafor i stället för en massa "bokstavskex", i början. Jag berättar om en gubbe som hugger ved. Yxan är gubbens VERKTYG. När jag nu skaffat egen ved och Gränsfors stora klyvyxa kan jag bre på lite mer, men det är inte nödvändigt. det räcker med en obestämd gubbe.


Snacka om verktyg! Gränsfors stora klyvyxa, mitt nya motionsredskap.

Veden som gubben hugger är hans ARBETSMATERIAL och vedstapeln är hans LAGRINGSPLATS.

Svårare än så är det inte i datorernas värld heller. Programmen är våra verktyg. Jag brukar exemplifiera med Word ifall man nu är i en windowsmiljö. Du översätter lätt till Writer, Pages eller vad som nu finns i er miljö.

Arbetsmaterialen är de filer eller dokument vi jobbar med, till exempel Uppsats.doc och lagringsplatsen är hårddisken, USB-minnet eller som på vårt jobb, nätverksenheten P:\

Okej, då vet man vad man bearbetar för något, vilket verktyg man använder och var man sparar.

Återanknyter man sen till vår gubbe med yxan är det inte konstigt att man behöver olika verktyg tilll olika saker. Man kan varken sy i knappar eller byta däck på bilen med en yxa. På samma sätt behöver man olika program för att göra olika saker i datorn. Då kan man bre på med kalkylprogram, presentationsprogram, bildbehandlingsprogram och någon filbläddrare.

Sen upprepar man för tydlighetens skull
- Verktyg
- Arbetsmaterial
- Lagringsplats

I och med Alfa 5 av Karmic Koala, det som så småningom ska bli Ubuntu 9.10, har man nått Feature Freeze, det vill säga inget mer nytt ska in, nu gäller det att hitta och fixa buggarna.

Buggar finns givetvis i alla program och nu gäller det att hitta och fixa så många som möjligt innan Karmic Koala blir Ubuntu 9.10.

VARNING: Är du nybörjare på Linux och Ubuntu eller om du bara har en maskin och är beroende av att den funkar varje dag, rekommenderar jag starkt att du väntar på den skarpa releasen. Här snackar vi att ge sig långt ut i djungeln på egen hand...

Om inte, kan det vara spännande och lärorikt att vara med och testa och rapportera buggar. Häng med i snacket här: http://ubuntu-se.org/phpBB3/viewforum.php?f=233

Hmm, man kanske skulle testa att köra Alfa 5 på en virtuell maskin?

Nu sopar nya kvastar på Ubuntu Sverige. Själv har jag inte längre någon ansvarspost där efter valet. Jag avböjt att kandidera. De som tagit över efter valet är bra folk och de verkar redan ha tagit ett rätt stadigt tag i verksamheten. Jag har fullt förtroende.

Jag kommer att fortsätta att använda Ubuntu och att blogga om det, liksom jag kommer att fortsätta att vara aktiv på Ubuntu Sverige, men inte sådär rysligt aktiv. Jag menar fyra till sex timmar varje kväll och helg är inget man orkar i längden parallellt med jobb och liv. Dryga två år är nog. Två fantastiska år då Ubuntu gått från ett litet närmast okänt nördoperativsystem till en uppmärksammad och en högst seriös konkurrent till Windows. Två år då Ubuntu Sverige vuxit från några tusen registrerade medlemmar till över 13 000.

Det där med liv och sömn har kommit lite i kläm ibland. Jag ser fram mot långpromenader på Alvaret och ett och annat glas rosé i kvällssolen och en och annan riktigt rökig virre framför brasan, beroende på årstid. Nästa sommar ska båten tamekatten i sjön dessutom.

Ubuntu för Alla har ju visat sig vara en populär och viktig röst, inte bara för Ubuntu utan för öppen källkod och öppna standarder i största allmänhet, så den kommer att fortsätta, men i lagom takt, så att livet hinner med.

Kanske blir det andra projekt framöver också, jag lider både av teknikkläda och skrivklåda efter ett par år när jag försökt valla katter.  En del gamla halvfärdiga saker finns i byrålådan, men det kan kanske lika gärna bli något helt nytt. Sen har vi trädgård, ved hus och annat att pyssla om.

Men en sak ändras ju med Ubuntu för Alla. Det kommer inte på något vis att vara någon officiell röst för Ubuntu Sverige. Det är jag som sitter vid tangentbordet och jag skriver vad jag vill. Kanske blir det vassare och intressantare så också.

Infoworld listar de tio viktigaste öppenkodsprojekten och ett svenskt program finns med på listan och givetvis några bekanta för trogna läsare av min blogg. Vi börjar nedifrån för spänningens skull.

10) Apache, webbservermjukvaran som används av hälften av världens webbplatser
9) OpenSSL/OpenSSH, säker kommunikation på Internet
8) Sendmail, programmet som definierade elektronisk post och fortfarande är mycket populärt
7) BIND, DNS-programmet som gör att du slipper hålla reda på IP-adressen till PC För Alla och alla andra ställen du surfar till.
6) MySQL, databashanteraren som bland annat ligger bakom många smarta webblösningar. Här var det blågula bidraget i listan.
5) Samba, programmet som gör att Linux och Windows kan prata med varandra och dela filer och skrivare med varandra. Ja, även mackarna snackar via Samba när de ska prata med någon utanför familjen.
4) BSD-operativen. Öppenkodsoperativ är inte bara Linux. FreeBSD, OpenBSD och NetBSD är starka alternativ.
3) Ubuntu får tredjeplatsen för att vara lättanvänt och nybörjarvänligt
2) GNU-projektet fick andraplatsen för sina verktyg och kompilatorer, som givetvis ingår i Ubuntu.
1) Linuxkärnan tar förstaplatsen.

http://www.idg.se/2.1085/1.241526/tio-i-topp-inom-oppen-kallkod

När TechWorld testade operativsystem vann Ubuntu över XP, Windows 7, Vista och en hel massa andra, men fick stryk av Mac OS med en poäng.

Av någon anledning hade man valt att testa Ubuntu 8.04.2, som är mer än ett år gammal. Trots det hängde Ubuntu med bra. Möjligen skrevs testet i våras innan 9.04 hade släppts, men testet publicerades nu i augusti, så jag fattar inte riktigt...

Nåväl, resultatet var ju inget att skämmas över och stämmer rätt bra med mina erfarenheter.

http://www.idg.se/2.1085/1.241638/8-operativsystem-i-test---mac-mot-windows-och-linux

Det finns hundratals olika linuxdistributioner. Ubuntu är en av dem. En linuxdistribution består av ett stort anta olikal programvaror, nästan uteslutande fria programvaror som vem som helst kan och får tanka ner gratis från Internet.

Det finns nästan lika många skäl att sätta ihop en linuxdistribution, som det finns distributioner. Några har satts ihop av en eller ett par entusiaster, bara för det är skoj. Andra riktar sig till en speciell målgrupp med väldigt speciella tekniska eller ideologiska krav. Några är specialiserade på ett land eller ett språkområde osv. Några är rent av lite malliga av sig och vill hålla sig på sin kant.

En av de saker som skiljer Ubuntu från resten av linuxdistributionerna och förstås från alla som föredrar något annat än Llinux är det som kallas Bug #1, bugg nummer ett. Ubuntu finns för att göra skillnad, för att ta plats på marknaden, för att på allvar konkurrera med Windows och Microsoft. Därför vill Ubuntu marknadsföra sig bland vanliga människor och bli ett realistiskt alternativ. Vi har kommit en god bit på den vägen dessutom.

Bug #1 är inget som jag hittat på. Bakom den ligger Mark Shuttleworth, Ubuntus grundare, finansiär och obestridliga ledare:

Microsoft has a majority market share in the new desktop PC marketplace.